Efter ambulansmordet – så många regioner har fortfarande inte varningssystem

Den 20 september 2025 åkte en ambulanssjukvårdare på jobb i Nordanstig och mötte en våldsam man som tog hennes liv.

Trots att det funnits flera varningssignaler före mordet fick ambulanspersonalen ingen information om att patienten kunde vara farlig. Och SOS Alarm bedömde inte att polisen behövde kallas in.

Händelsen ledde till en stor debatt där fack och arbetsgivare krävde lagändringar, för att ambulanspersonal bättre ska varnas om farliga personer när de åker ut på larm.

Sju regioner har infört varningar efter mordet

Tio av landets 21 regioner har i dag någon form av varningssystem där ambulanspersonalen kan se om en patient tidigare varit hotfull. Det visar en enkätundersökning som Arbetet skickat ut till Sveriges alla regioner. Sju införde systemet efter ambulansmordet.

Trots att det gått sju månader sedan mordet är det fortfarande sju regioner som inte har något system som varnar ambulanspersonalen för potentiellt hotfulla personer.

”Våldsverkare tenderar att bli kända för oss med tiden”

Region Östergötland är ett exempel. De menar att det beror på att det där finns tre olika vårdgivare inom ambulanssjukvården, och att det inte går att dela information mellan vårdgivare utan samtycke från patienten.

Även på Gotland saknas ett varningssystem.

”Mig veterligen är det inte lagligt att föra register över personer, vilket skulle krävas för att få till det. Däremot är vi en liten region där våldsverkare tenderar att bli kända för oss med tiden”, svarar Oscar Olin, verksamhetschef på Samariten Ambulans AB på Gotland.

Han säger att det är SOS Alarm som larmar ut ambulanserna.

”De är lyhörda i sin bedömning av inringare och kan varna oss om att det kan röra sig om en våldssituation. Då skall även polis medfölja på larmet.”

Systemen ser olika ut

Arbetets genomgång visar att de varningssystem som finns i regionerna i dag ser väldigt olika ut. I en del fall skriver SOS Alarm en notering om de misstänker en hot- och våldssituation. I vissa regioner får ambulanspersonalen tillgång till så kallade individuella vårdplaner, där de kan få information om att personen behöver bli bemött på ett visst sätt, till exempel med pedagogiken lågaffektivt bemötande.

Flaggar om en person varit våldsam

Minst sex av regionerna som har ett varningssystem använder ett så kallat Observandum, som flaggar i journalen om en person tidigare varit våldsam. I systemet kan man se vad som hänt tidigare och förslag på hur personen ska hanteras, till exempel om polisen ska kontaktas. Ambulanspersonalen ska också kunna se om personen har en individuell vårdplan.

– Men vi kan bara visa den information som vi redan känner till. Det kan finnas hotfulla situationer som vi inte har beskrivit i systemet. Grunden måste alltid vara att vi har en bra riskbedömning, säger Jens Enheim, verksamhetsutvecklare på ambulanssjukvården i Region Västernorrland, som precis infört systemet.

De flesta regioner är överens om att de borde ha bättre information kring våldsamma personer eller miljöer. Detta är också något som regeringen just nu håller på att utreda.

Flera regioner vill kunna få mer information från SOS Alarm och polisen, men även från andra vårdgivare. Enstaka regioner efterfrågar också information om missbruk, psykisk ohälsa och vapeninnehav.

Regering ska utreda vilken information som ska delas

Regeringens utredning ska titta på hur information ska delas mellan ambulans, övrig sjukvård, larmcentraler och andra berörda och om de regler som finns räcker. Den ska vara klar 16 oktober i år.

– Vi hoppas att den bidrar till att det blir enklare att dela information i framtiden. Men det kommer säkert också att ta tid innan den når faktiska förändringar, säger Jens Enheim.

Efter det uppmärksammade mordet har det för hans region, Västernorrland, varit viktigt att snabbt få ett system på plats.

– Vi kände att det här är någonting som vi själva rår över, som vi kan förändra här och nu.