Varför bluffar ni om schyssta villkor för era anställda, Foodora?
Ett kollektivavtal gör inte jobbet automatiskt. Foodora hade gott kunnat skryta lite om de anställda faktiskt har det bra på jobbet, skriver Arbetets ledarpraktikant.
”Foodoras kampanj påminner om när arbetsgivare försöker kapa fackföreningsrörelsen”, skriver Maria Olsson.
Färgglada matbud avlöser varandra genom dörrarna till Max och McDonald’s vid Hötorget i Stockholm.
De syns på stadens gator alla dagar, alla tider. Till och med en sen söndagskväll i april.
2021 erkände Foodora, branschens jätte, några av sina anställda som arbetstagare med rättigheter. Ett historiskt kollektivavtal tecknades med facket Transport.
Tyvärr sticker det ut i branschen, och det finns en hake. Kollektivavtalet är enbart för bud som kör ut mat med transportväska på cykel eller moped.
De som kör ut med bil eller arbetar på lager står fortfarande utan. Det hindrar inte Foodora från att skryta om sin fina personalpolitik.
I somras använde Foodora kollektivavtalet i en slags kampanj för att tvätta sitt varumärke.
Budskapen som spreds via mopedbudens boxar var ”Schyssta villkor & kollektivavtal” och ”snittlön 180 kr/h”.
Intill fanns en QR-kod att skanna för att ansöka om att bli bud.
Växer så det knakar
Kanske hade de kunnat unna sig att skryta lite. Om det faktiskt var sant. Kampanjen anmäldes av organisationen Sveriges Konsumenter för vilseledande marknadsföring och även TV4 synade bluffen.
Det som inom e-handel kallas last mile-leveranser, alltså den sista milen i en transportkedja är väldigt svåra att få lönsamma.
Att olönsamma delar av verksamheten täcks upp av marginaler från mer lönsamma delar är en vanlig affärsstrategi.
Den principen blir svår att anamma om hela verksamheten är just den sista milen.
Ändå växer Foodora så det knakar. Att fler och fler restauranger nappar på konceptet är inte så konstigt.
Testa att sätta er på en valfri restaurangkedja i en mindre stad en vardagskväll och ni kommer vara rätt ensamma.
Förutom de färgglada buden som ränner in och ut då, förstås.
Som gula fack
Men restaurangerna borde kunna köra ut sin mat själva. Utkörningstjänster kan kombineras med andra arbetsuppgifter.
Det görs redan med matkassar, till exempel. Då betalar kunderna en fraktavgift och ibland även en plockavgift. Men utvecklingen går i motsatt riktning.
Foodora börjar bli stora. Nu går det att få hem allt möjligt med företaget som mellanhand.
Foodoras kampanj påminner om när arbetsgivare försöker kapa fackföreningsrörelsen.
Genom så kallade gula fackföreningar försöker de iscensätta den svenska modellen som om det vore en teater, där de själva spelar samtliga roller.
För schyssta villkor är som bekant inte säkrade i samma andetag som ett kollektivavtal är påskrivet.
Det vet alla som organiserar arbetare.