Varnar för kortare arbetstid: ”Blir färre jobb”
Om Sverige kortar arbetstiden till 35 timmar i veckan jobbar vi minst av alla industriländer. Priset blir förlorade jobb, sämre välfärd och lägre reallöner, varnar Petter Danielsson, ekonom på Svenskt Näringsliv.
”I förlängningen leder det till färre jobb i industrin, sämre utbud av välfärdstjänster och lägre reallöner” säger makroekonomen Petter Danielsson.
En anställd i Sverige arbetar i dag något fler timmar per år än anställda i Tyskland, Norge och Danmark. Men om veckoarbetstiden i Sverige sänks till 35 timmar kommer vi att jobba minst av alla 38 OECD-länder, skriver Svenskt Näringsliv i en ny skrift. Detta skulle allvarligt påverka svensk konkurrenskraft, hävdar makroekonomen Petter Danielsson.
– I förlängningen leder det till färre jobb i industrin, sämre utbud av välfärdstjänster och lägre reallöner, säger han.
Måste ha högre produktivitet
Statistik från OECD visar att de länder som har lägre årsarbetstid än Sverige – Norge, Danmark, Tyskland – har högre produktivitet, alltså att de producerar mer per arbetad timme. Att minska arbetstiden under deras nivå skulle få negativa konsekvenser för vårt land, menar Petter Danielsson.
– Vill man ha mer generösa villkor i arbetslivet måste det finnas täckning i högre produktivitet, och det har vi inte.
Han illustrerar med att peka på Mexiko. Där är arbetstiden klart högre än i Sverige, men produktivitet och BNP klart lägre.
– De kan inte införa svenska förmåner och tro att de blir Sverige för det.
Arbetstimmar per år
Motbild till LO
En vanlig argumentation från förespråkare är att kortare arbetstid kan leda till fler jobb genom att arbetet delas. Men enligt Petter Danielsson saknar den idén stöd i forskningen.
– Det finns inte en bestämd mängd jobb i ekonomin. Om vi arbetar mindre producerar vi mindre, och då minskar också efterfrågan på arbetskraft, säger han.
Svenskt Näringsliv vill med sin skrift visa en motbild till den som LO målar upp av att Sverige arbetar mycket. Petter Danielsson vänder sig också mot uppfattningen att sänkt arbetstid leder till ökad produktivitet.
– Att minska arbetstiden för att öka produktiviteten vore att sätta vagnen framför hästen.
Avtalsförhandlingar
I takt med att produktiviteten ökar går det däremot att ta ut en del av vinsterna i kortare arbetstid.
– Hur det ska fördelas avgörs genom förhandlingar i varje avtalsrörelse.
Arbetsgivarna är ivriga motståndare till att genom lag eller centrala förhandlingar minska arbetstiden med bibehållen lön.
– Det är väldigt långt ifrån vad som normalt gäller vid avtalsförhandlingar. Där får man betala kortare arbetstid med mindre löneökning.
Nej till solidarisk satsning
Svenskt Näringsliv har sagt nej till LO:s begäran om centrala förhandlingar om sänkt arbetstid. Arbetsgivarna är också skeptiska till LO:s tal om ”solidarisk arbetstidspolitik”. Tanken med den är att arbetstiden ska kortas lika för alla arbetare, trots att det kostar olika mycket i olika branscher.
Även utgångsläget varierar. Facken i industrin har sedan decennier förhandlat sig till arbetstidsförkortning i form av tidbanker och deltidspension. Sådana förmåner är ovanliga i kommunerna och tjänstesektorn. Men de argumenten biter inte på arbetsgivarna.
– Industrins anställda har ju uppnått detta genom att avstå löneutrymme. Det behöver andra göra också, säger Petter Danielsson.
”Överdriven retorik”
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö tycker att Svenskt Näringslivs retorik är överdriven. Han anser att antal arbetade timmar per person är ett viktigare mått än timmar per sysselsatt. Sverige har hög sysselsättning för kvinnor och äldre jämfört med många andra länder. Det ger många arbetade timmar i vår ekonomi, menar han.
Hållö tror inte att 35-timmarsvecka skulle göra Sverige extremt.
– Danmark har 37 timmar och oftast betald lunch, så de jobbar i praktiken redan kring 35 timmar. De verkar inte ha gått under för det.
LO-ekonomen är övertygad om att sänkt arbetstid med bibehållen lön ger ökad produktivitet.
– Det triggar företagen att organisera arbetet effektivare och driver på strukturomvandling. Det vore orimligt om inte löntagarna fick del av dessa effekter.
