Alla är inte rädda för er vänstersväng, S
Dåligt självförtroende är inte klädsamt för det parti som hoppas och vill leda landet efter valet, skriver Arbetets ledarskribent.
”Kikar man närmare på vad S och Magdalena Andersson driver för frågor inför valet så är det mycket klassisk vänsterpolitik”, skriver Karina Cubilla.
Opinionssiffrorna ser bra ut för Socialdemokraterna.
Trots en lite lägre notering så ligger man stadigt någon procentenhet eller två över de 30,3 procent i valet 2022.
Men S är inget valspurtsparti.
Den samlade opinionen har ju legat i ledning större delen av tiden sedan Tidö-partierna flyttade in på Regeringskansliet. Men man går alltså inte emot någon egen majoritet.
S går till val som enskilt parti
Magdalena Andersson står dock fast vid att de går till val som enskilt parti.
Det finns inga planer på att samla ett regeringsalternativ eller block innan folket har röstat.
Kritiken mot Magdalena Andersson ovilja att diskutera eventuella regeringsalternativ skapar förvirring.
Kan en person som inte ens vilja leda en opposition ena en?
Eller blir det någon mittenmix där ingenting blir vare sig hackat eller malet? Kanske är det detta som efterfrågas?
Nja, kikar man närmare på vad S driver för frågor inför valet (ja, det finns en valplattform!) så är det mycket klassisk vänsterpolitik.
Slopat karensavdrag, stoppa vinstjakten i skolan, höjt barn- och studiebidrag, mer offentliga satsningar på infrastruktur, för att nämna några.
Det är mycket bra politik.
9 av 10 gynnas av S ekonomiska politik
Till skillnad från sittande regering så har man uttalad avsikt att driva en ekonomisk politik som gynnar de allra flesta.
Med S förslag får 9 av 10 mer i plånboken. Sådant gör ju skillnad på riktigt.
Men detta budskap når inte stora massan. Eller så kanske det är vilja som saknas?
S-ledningen verkar ha en allvarlig beröringsskräck när det kommer till både Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Att vara emot karensavdrag gör inte S till ett bidragsparti, det är att värna svenska arbetsvillkor.
Och att kritisera sänkt matmoms är inte att vara en oresonlig skatteivrare, det är att prioritera vanligt folks plånböcker framför dem som faktiskt har råd att betala för allt de vill ha och behöver.
M + SD kommer inte som någon överraskning
Nu har Ulf Kristersson visat sin hand inför hösten.
Han lovar Sverigedemokraterna tunga ministerposter för att få sitta kvar som statsminister. Prestige framför makt, yta framför strategi.
Och visst finns det ett gäng som besviket nu känner att M inte är ett alternativ.
Men att dessa skulle vara tillräckligt många för att göra stor skillnad är nog snarare önsketänk än realitet. SD har ju i praktiken varit med och styrt i fyra år.
Få får nog antas ha missat gemensamma pressträffar, debattartiklar och nu mot slutet också kramar (!). Det var, som tidigare konstaterat, helt väntat.
Har S dåligt självförtroende?
Dessa Magdamoderater, som man nu talar om, gillar i övrigt Kristerssons rikemanstillvända ekonomiska politik.
Det är ju bra om i alla fall en del av dessa röstar S i höst.
Men ganska många av dem gynnas också av politiken som S-topparna är rädda att lyfta.
Detta dåliga självförtroende är inte klädsamt för det parti som hoppas och vill leda landet efter valet.
Och de som verkar räddast är ju dem som faktiskt tycker det S tycker.
Nej, nu är det läge att visa de förvånansvärt lojala vänsterväljarna samma respekt som man visar vilsna liberaler.
Det behöver ju faktiskt inte vara krångligare än att faktiskt lyfta era egna förslag.