”Vill du ha en maffia på vår arbetsmarknad, Johan Britz?”
Hur går nedskärningar i arbetet mot arbetslivskriminalitet ihop med Tidöregeringens hårdare tag mot kriminaliteten, undrar representanter för Fastighetsanställdas Förbund.
Vi har enats med arbetsgivarna om att bekämpa kriminaliteten på arbetsmarknaden. Nu slår Tidöregeringen undan benen för arbetet, skriver Nicklas Nilsson och Madeleine Holst från facket Fastighets.
Regeringen, med arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i spetsen, väljer nu att halvera stödet till arbetsmarknadens parters arbete mot arbetslivskriminalitet, som i praktiken ofta liknar ren maffiaverksamhet. Hur rimmar det med regeringens tal om hårdare tag mot kriminalitet?
Det här sker trots att satsningen hittills gett skattebetalarna två kronor tillbaka för varje investerad krona.
Misstolkar behovet
Bakgrunden till regeringens sänkning av statsbidraget, som initierades av den tidigare regeringen, har handlat om kritik mot bland andra oss inom facket.
Man menar att vi inte sökt bidraget i tillräckligt stor utsträckning och att pengarna därför inte behövs.
På en punkt har regeringen rätt. Vi har inte nyttjat bidraget fullt ut. Det har emellertid aldrig handlat om bristen på vilja.
Tvärt om har vi jobbat stenhårt med dessa frågor, men en krånglig ansökningsprocess och stora omställningar för vår personal att axla detta arbete, som polisen egentligen har huvudansvar för, har tagit tid.
Människor utnyttjas systematiskt
Trafficking och människohandel har traditionellt sett inte varit en fråga för arbetsmarknadens parter.
Vi har också med egna ögon sett hur människor utnyttjas när de kommer hit som arbetskraftsinvandrare.
Man lovas en lön, men får en annan när man landar på svensk mark. Man hotas till tystnad, annars blir man av med sitt arbetstillstånd. I vissa fall tvingas man betala tillbaka en del av lönen och i ett fall har en arbetsgivare visat skjutvapen för den anställde.
Så ser verkligheten ut bakom begreppet arbetslivskriminalitet. Varför sänker ni ambitionerna att bekämpa den, Johan Britz?
Fastighets samlar parterna
Fastighetsanställdas Förbund initierade 2023 ett projekt med syftet att samla parterna i arbetet. Modellen går ut på att hjälpa utsatta arbetstagare att lämna oseriösa arbetsgivare och ta anställning hos seriösa, vilket i sin tur ökar viljan att anmäla missförhållanden.
Responsen har varit mycket stark, från arbetsgivare, Polisen, myndigheter, hela fackföreningsrörelsen samt internationella aktörer som OECD. Helt enkelt just den typen av samverkan som våra politiker har efterfrågat men nu slår undan benen för.
Vid årsskiftet 2024/2025 hade modellen vuxit till att omfatta 91 företag med sammanlagt över 10 000 anställda, nära en fyrdubbling på bara ett år. Även vår motpart Almega hade då anslutit sig vilket signalerar att detta inte handlar om konflikt, utan om genuin samverkan för att lösa ett komplext problem.
Värna offentliga medel
När arbetsmarknadens parter alltså äntligen enats om hur vi ska bekämpa detta enorma problem, då kommer regeringen och halverar den satsning som för varje satsad krona givit två tillbaka.
Allt enligt rapporten Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet – Årsrapport 2025 som under nyligen publicerats av Arbetsmiljöverket.
Hur är det att motverka ett så kallat skuggsamhälle? Hur är det att vara tuff mot kriminella?
Framförallt, hur är det att värna offentliga medel? Frågor som regeringen ofta lyfter fram som centrala.
Det borde inte råda oenigheter över blocken här. Trots det har Britz inte lyssnat på oss som dagligen jobbar med dessa utsatta individer.
Om arbetsmarknadens parter kan enas, trots våra många motstridiga intressen, så borde även våra politiker kunna arbeta över blockgränsen. Det här är inte en höger-vänsterfråga. Det är en fråga om hur vi ska ha det i vårt land, på vår arbetsmarknad.