Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Mattias dog på Fazer – tre år senare har Dennis och kollegorna fortfarande inga svar

De pratade som vanligt på jobbet – och gick hem. Dagen efter blev Dennis Andersson, klubbordförande på Fazer i Umeå, omkörd av en ambulans. Minuten senare fick han veta att kollegan han pratat med dagen innan precis omkommit i en arbetsplatsolycka.

En vanlig arbetsdag på Fazer i april, 2023. Leverans av mjöl och sirap. Hörselskydd på, linjerna i gång. Småsnack vid kaffemaskinen.

Men så händer plötsligt det som inte får hända. Kollegan Mattias Holmqvist, 35, hamnar under en så kallad tippulkslastbil, och skadas så svårt att han omkommer.

Första gången vi träffar klubbordföranden Dennis Andersson efter den tragiska händelsen har det gått fyra månader.

Produktionen i gång igen men allt är inte som vanligt. Ute på gården, mitt emot fabriken finns en minnesplats, utredningen kring dödsfallet pågår. Allvaret och sorgen känns i orden när Dennis berättar.

Han visar oss uppför trappan, in i fikarummet som badar i sensommarvarmt solljus.

– Vi har alltid varit väldigt noga med rutiner här. Att det här skulle kunna hända hos oss var det ingen som trodde.

”Alla var bedrövade och i chock”

Dennis Andersson skakar på huvudet och tar oss tillbaka till den där morgonen då han blev omkörd av ambulansen:

– Jag minns att jag ringde in vårt skyddsombud så fort jag kommit till jobbet och fått veta vad som hänt. Vi upprättade en krisorganisation tillsammans med cheferna, kommunen och med vår regionala ombudsman. Alla var bedrövade och i chock.

En metallstång ligger på gräset, omgiven av växter och små solcellslampor.

Utanför fabriken i Umeå satte personalen upp en minnesplats för Mattias Holmqvist.

Produktionen stängdes omedelbart ner.

Psykolog kallades in och resten av veckan handlade om en enda sak: Att vara tillsammans.

– Vi slutade att vara chefer och medarbetare. ”Vi och dom” fanns inte. Vi blev människor med varandra. Och så har det fortsatt. Jag märker att vi är måna om varandra på ett annat sätt nu än vi var före olyckan. Man frågar en extra gång hur någon mår.

En ännu kallare vinter

Efter vårt besök sensommaren 2023, väntar en kylig höst och en ännu kallare vinter. Fazer i Umeå gör en internutredning kring olyckan. Famlar sig fram kring olika scenarier, stärker upp och ändrar rutiner.

Samtidigt finns ännu inga svar. Polisutredning pågår, liksom en utredning hos Arbetsmiljöverket. Dennis berättar att ”allt” drar ut på tiden.

Han är frustrerad. För samtidigt ska ju allt vara som vanligt, på jobbet.

Höst, vinter, vår och sommar. Månader och årstider passerar. Dennis Andersson och kollegorna vet fortfarande inte vad som hände. Varför dog deras kollega Mattias? Ingen kan svara.

– Hur ska vi kunna gå vidare? suckar han, en av gångerna vi hörs på telefon.

En man i mörka kläder står inne vid ett stort fönster och tittar ut. Solljus gör att hans spegelbild syns på golvet.

Som klubbordförande har Dennis Andersson en viktig uppgift, han är arbetarnas länk till arbetsgivaren.

Arbetarnas länk till arbetsgivaren

Som klubbordförande har Dennis Andersson en viktig uppgift, han är arbetarnas länk till arbetsgivaren.

För honom är det viktigt att kollegorna mår bra på jobbet.

Men nu kan han inte svara på oroliga kollegors frågor om olyckan. Han ringer och mejlar Arbetsmiljöverket, blir omkringslussad men får fortfarande inga svar.

– Det är tungt att inte veta. Människor reagerar olika vid krissituationer. Några reagerar på en gång, för andra kommer reaktionen senare. I början är det viktigt med debriefing, att finnas där. Men nu behöver vi få veta vad som hänt för att kunna gå vidare. Och för att det aldrig ska hända igen.

Svaret fortsätter att dröja

Men svaret fortsätter att dröja. I november 2025 har det gått 2,5 år sedan olyckan inträffade. En lång tid av frustration och ovisshet.

Men då händer något. Plötsligt meddelar Christer B Jarlås, åklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, att han lägger ner ärendet.

Enligt åklagaren är anledningen att ett vittne inte längre anses vara trovärdigt, åtal om vållande till annans död kan därför inte väckas.

Dennis Andersson nås av nyheten via Mål och Medel. Ingen har berättat för honom att utredningen är nedlagd.

Men nu vet han och från och med nu får han och kollegorna på Fazer förlika sig med tanken på att de aldrig kommer att få veta vad som egentligen hände den där dagen i april 2023.

En man sitter på en soffa och spelar akustisk gitarr. Framför honom står ett bord med ett öppet anteckningsblock och en penna.

Musiken var Mattias Holmqvists stora passion, enligt hans pappa Anders.

Tiden har inte läkt såret

Tiden har inte läkt såret, säger Dennis, men frustrationen har bytts mot uppgivenhet och lärdomar han egentligen inte vill ha. Han tycker att myndigheterna har skött det hela uselt.

– Det är klart att jag är besviken, det ska inte behöva ta så här lång tid, det har varit plågsamt, säger han när vi ses igen och fortsätter:

– Jag är fortfarande konfunderad över hur myndigheterna inte kunnat fastslå hur olyckan kunde inträffa.

April 2026. Treårsdagen för olyckan närmar sig. Frågorna hur och varför förblir hängande i luften. Nu återstår bara en sak. Att försöka acceptera det som hänt. Och att acceptera att det aldrig kommer några svar.

Den 24 april har det gått tre år sedan Mattias Holmqvist dog.