SKR vill stoppa försök med kortad arbetstid – trots lyckade resultat

– Rådet till kommuner och regioner är att avvakta. Eftersom frågan antagligen blir föremål för centrala förhandlingar, säger Jeanette Hedberg, SKR:s förhandlingschef.

Redan i fjol ansåg SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, att kommuner och regioner borde avvakta.

Då hänvisades det till avtalsförhandlingar som rådde förra våren. Nu hänvisar de i stället till att de vill invänta hur det går med LO:s försök att få till förhandlingar med Svenskt Näringsliv om privatanställda i frågan.

Dessutom väntar SKR på sin egen utredning som ska bli klar i höst.

Under tiden fortsätter försöken. Så sent som i oktober beslutade den röd-gröna majoriteten i Stockholms stad om att i år inleda ett fyraårigt försök med förkortad arbetstid i äldreomsorgen.

Sjukfrånvaron har halverats

I Hudiksvall, i Hälsingland, beslutade man nyligen att utöka och förlänga ett projekt på äldreboendet Fredens Kulle i ytterligare två år, där personalen gått ner till 85 procent med heltidslön.

Resultaten är hittills mycket positiva.

– Jag orkar mer nu både på jobbet och hemma, säger undersköterskan Alexander Norin, som också är fackförbundet Kommunals arbetsplats- och skyddsombud på äldreboendet.

Sjukfrånvaron har halverats under de två år försöket pågått. Och inga nyanställningar har krävts. Det har räckt med vissa schemajusteringar och omprioriteringar av arbetsuppgifter, säger enhetschefen Therese Bergström.

Skövde backade

I Skövde, i Västergötland, har man resonerat annorlunda. På försommaren 2025, när projekttiden var slut, ändrades inriktningen på kommunens prioriteringar när det gällde arbetstidsmodeller som ett resultat av SKR:s syn.

Det trots att de anställda var nöjda och arbetsgivaren såg en hel del positiva resultat vad gäller sjukfrånvaro och personalomsättning.

– Man var ju ganska tydliga från SKR att det här med arbetstidsförkortningen ska hanteras i avtalsförhandlingar i stället, säger Lena Persson, chefscontroller på ekonomienheten i Sektor vård och omsorg i Skövde.

Vad tyckte ni om att SKR gick ut så här?

– Jag har inga särskilda synpunkter på det. Jag har full förståelse för att det är den svenska modellen som ska gälla och att frågorna hanteras i avtalsförhandlingar.

”Risk för sämre arbetsmiljö”

När Kommunalarbetaren frågade om förkortad arbetstid i en enkät 2024 svarade 28 kommuner av 247 svarande att de hade försök. Då är inte särskilda helgtjänster inräknade – också en form av arbetstidsförkortning.

Både fack och arbetsgivare nämner ofta arbetstidsförkortning som ett sätt att både kunna behålla och rekrytera ny personal inom exempelvis äldreomsorgen.

Men en förkortad arbetstid riskerar att göra arbetsmiljön än mer ansträngd, säger SKR:s Jeanette Hedberg:

– Det är inte helt enkelt att prioritera bort arbetsuppgifter i de här verksamheterna som drivs dygnet runt och det är svårt att rekrytera eftersom det råder brist på arbetskraft på hela arbetsmarknaden.

En storskalig arbetstidsförkortning skulle, enligt SKR, kosta mycket pengar och förlorade arbetstimmar.

– Det räcker att göra en enkel överslagsräkning som gäller en arbetstidsförkortning på tre timmar i veckan för anställda i kommuner och regioner. Då skulle 80 000 heltidstjänster behöva rekryteras. Det skulle tappas 130 miljoner timmar och det skulle kosta 50 miljarder kronor, säger Jeanette Hedberg.

Fackförbundet Kommunal delar inte den uppfattningen och kommer fram till helt andra siffror, bland annat i sin rapport från 2024.

Vad händer med lokala försök?

Skulle LO lyckas med sitt mål att få till ett avtal på den privata sidan, så behöver SKR överväga hur frågan ska hanteras, säger Jeanette Hedberg.

Avtalsrörelsen 2027 kan komma att handla mycket om arbetstidsförkortning, spekulerar Jeanette Hedberg. Och frågan är då vad som händer med alla lokala projekt.

– Men blir det någon form av arbetstidsförkortning i ett centralt avtal, vilket vi inte vet, så är det givetvis så att det kommer att påverka det som redan finns på lokal nivå. Det är ofrånkomligt, säger hon.