Därför tror Gunnar Strömmer att barnfängelser kommer bli bra: ”De har misslyckats”

Samma vecka som vi träffar justitieminister Gunnar Strömmer (M) sköljer en våldsvåg över Sverige igen, med fyra dödsskjutningar.

Ungdomar med kopplingar till den grova organiserade brottsligheten tros ligga bakom flera av dessa. En 15-årig flicka misstänks för mord i Malmö och Vårby. En 14-årig pojke för en skjutning av en man i Solna.

Händelser som dessa gör att Gunnar Strömmer vill sänka straffåldern och låsa in barn som är 13 och 14 år i fängelser.

– Verkligheten kräver det av oss, säger han.

Därför vill han se barn i fängelse

Justitieministern anser att de statliga ungdomshemmen har misslyckats och pekar på att många unga återfaller i brott.

– Vi måste skydda medborgarna mot livsfarligt våld och ta hand om barnen på ett mycket bättre sätt än hittills.

Lagförslaget har mött stort motstånd, och har ännu inte gått igenom.

Kritiken har kommit från bland annat Lagrådet, barnrättsorganisationer, Polisen, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet (Brå).

De pekar på forskning och annan erfarenhet som visar att det kan få negativa konsekvenser om 13–14-åringar sätts i fängelsemiljö. Att det kan försvåra rehabiliteringen och återgången till samhället.

Kritisk till forskningen

Gunnar Strömmer tycker att forskningsunderlaget är tunt, med amerikanska studier som är svåra att översätta på det svenska samhället.

– När man väger den erfarenheten mot den praktiska verklighet som vi har att hantera, talar det starkt för att vi måste göra på ett annat sätt än hittills.

Han tycker familjehem, hvb-hem och statliga ungdomshem har misslyckats med att motverka kriminalitet.

Varför inte göra verksamheterna bättre och fungerande i stället för att sätta dem i fängelser?
– Det måste vi också göra. Det här är ett sätt att hantera ett akut läge, men alla förstår att det inte är svaret på hur vi ska undvika att 13–14-åringar står där med en revolver.

Hur ser du på att barn blir inlåsta i sina celler i elva timmar och på kritiken att detta strider mot barnkonventionen?
– 15-, 16- och 17-åringarna blir ju inlåsta idag redan genom statlig ungdomsvård. Så just inlåsningsmomentet är ju inte nytt. Det blir nytt i relation till 13- och 14-åringarna.

Men de blir ju inte inlåsta i celler i dag på Sis?
– Den frågan är mer en anpassning till Kriminalvårdens verklighet.

Han säger att det kommer att vara en hög personaltäthet på dagarna med utbildning, aktivitet och behandling.

Det kommer att skapa en trygghet även på natten, menar Gunnar Strömmer.

– Med den personaltäthet som är tänkt är det klart att om ett barn säger: ”Jag skulle vilja ha en smörgås”, så kommer man kunna ordna det.

“Oerhört utmanande”

Samtidigt som kriminalpolitiken stöps om i grunden fortsätter anstalter och häkten att fyllas på. Majoriteten av fångarna delar numera cell och trängseln är stor. Våldet innanför murarna har eskalerat.

I mars utsattes en intagen på anstalten Saltvik för ett misstänkt mordförsök. I samband med det larmade facket om att även personal riskerar livet.

– Det är en oerhört utmanande situation. Det finns dessvärre inga enkla svar på hur vi kan lösa det i ett trollslag, säger Gunnar Strömmer.

Hans uppfattning är att våldet är en konsekvens av att allt fler samsas på gemensamma ytor och att Kriminalvården haft svårt att erbjuda meningsfull sysselsättning till så många.

– Mitt intryck är att den stora utmaningen kanske inte i första hand är att man är två och två i cellen, för det kan man ändå hantera på ett bra sätt i en erfaren miljö, säger Gunnar Strömmer.

Delade celler blir kvar

Justitieombudsmannen har varnat för riskerna med att fångar delar cell. Att det leder till våld, att sårbara intagna utnyttjas och blir utsatta för övergrepp.

– Jag ser väldigt allvarligt på den typen av händelser och uppgifter. Det upplever jag att Kriminalvården gör också.

Men att intagna framöver ska få egna celler igen stänger Gunnar Strömmer i dagsläget dörren för.

– För det medger inte verkligheten. Så det handlar om att bli ännu bättre på att arbeta individnära, att säkerställa att de som våldför sig på andra inte delar cell.

Kan bli fler fångar utomlands

För att lösa trångboddheten på fängelserna kan svenska fångar skickas till Estland, med start i sommar.

Ett nytt lagförslag kan göra det möjligt att hyra anstaltsplatser även i andra länder.

Gunnar Strömmer öppnar för den möjligheten.

– Även om det aldrig kommer vara huvudsvaret på frågan hur Kriminalvården ska växa. Men vi måste ta fasta på erfarenheter, och är de positiva kan vi se hur vi kan utveckla och stärka det, säger han.

Strömmer vill skapa lugn

Kriminalvården fortsätter att vara i en historiskt stor förändring efter Tidöpartiernas reformer. Fram till 2034 ska antalet platser i anstalter och häkten tredubblas.

I höst är det val. Om Gunnar Strömmer får fortsätta som justitieminister hoppas han hålla i de planerade förändringarna.

– Till en början med att ta hand om och skapa lugn i de stora reformer som har skett nu. Att få verksamheten runt barn och unga att bli riktigt, riktigt bra.