SVT:s Demenskören borde inte reducera sig till trivsel-tv
Demenskören på SVT är inte bara ett glatt underhållningsprogram. Tvärtom är det viktig folkbildning om vad demenssjukdom är. Cecilia Alstermark blir tårögd när 50-åriga demenssjuka kommer till kören i sällskap av sina mammor.
Anders Bagge och körledaren Sofia Lilja har bildat en kör med människor som alla lever med någon form av demenssjukdom.
Det är otroligt att se hur ansiktena fullständigt lyser upp när deltagarna med demenssjukdom sjunger tillsammans.
Andra gången jag blir tårögd under premiäravsnittet är när kören strålar medan de sjunger ”Hey Jude” tillsammans.
Första gången är när de yngsta deltagarna – den yngsta är bara 51 – anländer till kören i sällskap av sina mammor. Så ska det ju inte vara!
Många av oss kommer behöva ta hand om en demenssjuk förälder – men en del av oss kommer behöva stötta våra egna barn eller en jämnårig partner som drabbas av sjukdomen redan i medelåldern.
För samtidigt som antalet demenssjuka ökar i Sverige, i takt med att vi blir äldre, så kryper också sjukdomen allt längre ner i åldrarna.
Anders Bagge känns genuin
Med utgångspunkten att körsång kan lindra demens startar musikern Anders Bagge en demenskör med körledaren Sofia Lilja.
Han hade inte erfarenhet av vare sig demens eller körsång men tackade ja för att det kändes viktigt.
Bagges genuina engagemang för kördeltagarna och deras närstående är rörande. Övningarna ska resultera i en konsert i Stockholm.
Det är upplägget för Demenskören som har premiär i SVT 2 april.
Demenskören är något mycket större och viktigare än ett trevligt program om körsångens förmåga att höja livskvalitet.
Forskare och läkare folkbildar om sjukdomen, som redan i dag är ett stort samhällsproblem med enorma kostnader, vilket bara kommer eskalera.
Delar av demenskören.
Dödsdom vid 50
Mest berörande är att få möta de demenssjuka tillsammans med sina anhöriga.
Särskilt de gifta paren i 50-årsåldern som med diagnosen fått en helt annan relation än vad de tänkt sig.
Det gulliga paret som möttes lite senare i livet och hade hoppats på att få bli gamla ihop. Som hade tänkt köpa hus ihop.
Men som med diagnosen i stället får en dödsdom och bara kan hoppas att förloppet dröjer.
Mellan 130 000 och 150 000 svenskar har demenssjukdom. Ofta sägs det att demens är de anhörigas sjukdom.
Den sjuka själv kan förstås lida av sin sjukdom, men anhöriga får ta ett enormt ansvar i vardagen – både praktiskt och emotionellt.
Dessutom tvingas de se sin partner, förälder eller sitt barn förändras och hela tiden bli sämre.
Kultur kan fördröja demens
Det kan ta tid att upptäcka sjukdomen i yngre åldrar.
En kvinna i programmet var sjukskriven för utmattning i tre år, då hon inte längre klarade av sitt arbete, innan hon fick rätt diagnos.
Det finns flera utmaningar med en demenskör. Att komma ihåg text och melodi är ingen självklarhet.
Stämsång är på gränsen till vad deltagarnas hjärnor klarar av, även om de är i ett tidigt stadium av sin sjukdom.
Och det är heller inte enkelt för alla att vara i en ny miljö bland nya människor. Anders Bagge och Sofia Lilja visar sig ha stora doser tålamod och medkänsla.
Att sjunga, och särskilt i kör, har enligt forskning en positiv effekt på personer med demens. Det gäller även andra former av kultur.
På SVT Play finns även den halvtimmes långa dokumentären ”Den kulturella hjärnan”. Där berättar en forskare att kultur både kan förhindra och fördröja demens.
Tv-typiskt ”trevlighetssnack”
I andra avsnittet blir det dock lite för mycket av det tv-typiska ”trevlighetssnacket”, där alla deltagare ska berätta att det var trevligt hemma hos Anders Bagge och hans fru på deras herrgård.
Vi vet, vi har just varit med som tittare också!
Sådant behöver inte Demenskören, när det finns så mycket annat som är intressant och berörande.