Dödliga år i sjöfarten: ”Minskad besättning ett vanligt problem”

Sommaren hade knappt börjat när mayday-anropet kom.

En bogserbåt höll på att sjunka utanför Piteå, tidigt på morgonen den 1 juni. Tre personer tog sig till pråmen bakom båten och räddades, nedkylda men oskadda.

En besättningsmedlem saknades.

Först i mitten av juli hittade en fritidsdykare den 26-åriga matrosen, avliden på 40 meters djup och intrasslad i linor tillhörande en livbåt.

– Vi tror att han skulle försöka få ut en räddningsbåt och fastnade. Men exakt vad som hände vet vi inte än, säger Christer B Jarlås, åklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Allt fler döda senaste två åren

Matrosen, som var medborgare i Lettland, var en av fyra personer som omkom i jobbet på svenska fartyg förra året. De andra tre dödsfallen skedde på fiskebåtar.

Dödsolyckor inom den svenska yrkessjöfarten är ovanliga. Men de har ökat.

Mellan åren 2016 och 2023 dog sammanlagt fem personer. De senaste två åren har åtta personer mist livet, enligt Transportstyrelsen.

Även passagerare räknas

Olyckorna har sällan drabbat besättningen på större fartyg. 2024 omkom en fiskare på en mindre båt och en turistguide under en kanotfärd.

Samma år körde två äldre bilister av en vägfärja, genom bommarna och ner i vattnet i Furusund i Stockholms skärgård. Trots att de var passagerare räknas de som dödsfall inom yrkessjöfarten.

Vill inte prata om en trend

Enligt Patrik Jönsson, haverikoordinator på Transportstyrelsen, är det för tidigt att prata om en trend i att dödsolyckorna ökar.

– Sedan har vi haft ett par dåliga år, där en del udda olyckor inträffat vilket är allvarligt, säger han.

Han poängterar att det har skett ett antal tillbud och olyckor även de andra åren.

– Ibland är det osannolika händelser som leder till allvarliga konsekvenser. Det är svårt att förutse, säger Patrik Jönsson.

Här ser facket risker på sjön

Pelle Andersson, facklig ombudsman på Seko sjöfolk, konstaterar att flera dödsolyckor skett på mindre arbetsbåtar de senaste åren.

– Ofta på små rederier med begränsat med resurser, säger han.

Han anser att säkerheten successivt blivit bättre på större svenska fartyg. Även om dödsolyckorna har ökat, syns inte heller någon ökning av skadade besättningsmän.

Men det finns fortfarande risker. Det sker exempelvis fallolyckor, förtöjningsolyckor och olyckor i samband med lastning och lossning.

– Vi har dessvärre också haft en del allvarliga olyckor med personer som kläms mellan lastbilar ombord på bildäck, som skulle kunna ha resulterat i dödlig utgång, säger Pelle Andersson.

Stressigare för sjömän

Han ser en fara i att rederier minskar tiden för att lasta och lossa i hamn för att spara pengar. Det skapar mer stress för personal och ökar risken för olyckor, särskilt på fartyg som transporterar bilar och lastbilar.

I fjol skedde tre allvarliga olyckor i samband med lastning och lossning.

Ett däcksbefäl blev påkört av en bil i Helsingborg, en matros föll och bröt båda armar vid lossning av gods på Kymmendö och en matros klämdes av en backande lastbil i Trelleborgs hamn.

I det senare fallet såg Transportstyrelsen risker med fartygets hårt pressade körschema.

– Ett vanligt problem idag är att man minskar besättningen. De som är kvar förväntas göra mer, säger Pelle Andersson.

Erfarna sjömän byts ut

Transportstyrelsen har också funderat på vilka konsekvenser kortare tider i hamn leder till, förklarar haverikoordinatorn Patrik Jönsson.

Han ser även risker när erfarna matroser och styrmän byts ut och det har kommit in många unga, oerfarna som kan ha svårt att uppfatta riskerna.

– I ett antal olyckor kan vi se att det har varit en bidragande orsak, säger han.

Dödsolyckan utreds fortfarande

Vad som orsakade dödsolyckan i somras utanför Piteå återstår att se. Den utreds som misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död.

Ännu har ingen delgivits misstanke om brott. Åklagaren Christer B Jarlås väntar in utredningen från Statens haverikommission.

– Nu väntar jag på vad som kommer fram innan vi går vidare med utredningen, säger han.