Centern vill skrota höjt lönekrav för invandrare: Glesbygden förlorare

I sommar kommer reglerna om arbetskraftinvandring att skärpas. Om flera av förändringarna är riksdagspartierna överens om att förändringar behövs, men en stor skillnad mellan Tidöpartierna och oppositionen är hur det ska bedömas vilken lön som en arbetskraftsinvandrare lägst måste tjäna.

Riksdagen har, efter förslag från regeringspartierna och Sverigedemokraterna, röstat fram en lag om ett lönekrav som bygger på den svenska medianlönen.

Det betyder bland annat att det höjs från 80 procent av medianlönen till 90 procent.

Högre löner i storstäder

Det betyder att den som kommer från ett land utanför EU måste tjäna mer än 33 390 kronor för att få arbetstillstånd. Det är Centerpartiet helt emot.

– Medianlön är en helt irrelevant grund för arbetstillstånd som leder helt fel. Det blir orättvist, säger Niels Paarup Petersen, som är partiets talesperson i migrationsfrågor.

Det stora problemet menar han är att lönerna ofta är lägre utanför storstäderna och att det gör det svårare att få arbetstillstånd där.

– Lönen för en undersköterska i Jämtland är mycket lägre än den är för en i Stockholm. Varför ska personal i Stockholm få arbetstillstånd men inte de i Jämtland?

Vill riva upp lagen

I september är det riksdagsval och Niels Paarup Petersen säger att Centerpartiet kommer att agera mot lönekravet om de hamnar i regeringsställning.

– Vi kommer att vilja riva upp det här.

Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen vill gå ett steg längre:

– Det är inte bara lönekravet utan hela regeringens arbetskraftsinvandringsmodell som vi vill förändra, säger hon.

Exakt vad som ska gälla är de båda partierna inte helt eniga om. Socialdemokraterna vill bland annat återinföra en arbetsmarknadsprövning för vilka yrken det ska gå att få arbetstillstånd för. Det är Centern emot.

S röstade ja

Däremot är partierna överens om att kollektivavtal är en bättre grund för lönekravet än medianlönen.

– Jag tar hellre den här dispositivitetsgrejen än det som är nu, säger Niels Paarup Nilesen och syftar på Socialdemokraternas variant av lönekravet.

I en motion har Ida Karkiainen tillsammans med flera andra socialdemokratiska riksdagsledamöter beskrivit det som ett lönekrav på kollektivavtalsnivå för de arbetsgivare som har kollektivavtal och medianlönskravet för de som inte har det.

När beslut togs i riksdagen om att höja kravet till 90 procent av medianlönen röstade Centern, Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej. Socialdemokraterna röstade ja till medianlönekravet men vill att det också kompletteras med deras förslag om kollektivavtalsnivå där det finns.

Ida Karkiainen menar att de gjorde det för att skydda lönenivån på svenska löner.

”Stelbent”

– Det innebär att vi kan köpa ett lönekrav som ligger på 100 procent av medianlönen egentligen. Därför att vi inte vill ha någon lönedumpning i Sverige.

Men hon menar också att regeringens förslag som nu blivit lag inte är tillräckligt bra.

– Regeringens modell är alldeles för stelbent och alldeles för trubbig.