Ägget – enkelt men så användbart

För att ta det från början, så ingick ägg i kosten hos jägare och samlare långt innan människan började använda eld till matlagning.

Och senare, i tidiga brasor, grävdes äggen ner i glöden för att bakas, en metod som används än i dag på Yucatánhalvön och i judisk-sefardisk kokkonst.

Kulturfolk historien igenom – från egyptier och perser till romare, kelter, judar och kristna – har firat livets återkomst i gränslandet mellan vinter och vår, och ägget har ofta fått symbolisera pånyttfödelse och fruktbarhet (i kristen tradition också uppståndelse).

I många tidiga kulturer var äggen kopplade till kvinnliga gudomar.

Viktig råvara

Att äggen är givna på våra påskbord kommer förstås från kristendomen, men också bondska traditioner, eftersom hönsen ofta började värpa i början av våren.

I det gamla europeiska jordbrukssamhället var vintrarna ofta svåra, med mager tillgång på föda. Inte konstigt att det blev högtid när det fanns ägg igen.

Ja, ägg har varit en viktig råvara i många epoker. Och inte bara från höns utan också från till exempel vaktel, anka och struts.

Tamhöns introducerades i Europa så tidigt som under första årtusendet f.Kr, och fick ökad betydelse som mat under romersk tid.

Vikingarna åt ägg från vildfågel, men även från höns, som blev vanligare genom handel och plundringar på kontinenten.

Men först under högmedeltiden blev höns på många håll en mer självklar del av gårdshushållen här i Norden.

Ikonisk frukost

I Europa blev ägget en verkligt billig stapelvara först när avel, distribution och industriell produktion tog fart under 1800-talet.

Mot mitten av seklet kom också en våg av högvärpande kinesiska hönsraser till kontinenten.

Ungefär samtidigt etableras majonnäsen och även frukostägget, med särskild kopp och sked, som spreds i borgerliga kretsar, framför allt i Storbritannien, men även hos oss.

På 1900-talet kom bacon och ägg att bli en ikonisk frukost i den anglosaxiska världen, något som sedan spreds över världen.

På 1980-talet varnades för överdriven konsumtion av ägg på grund av att deras höga kolesterolinnehåll som skulle leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Delvis under hård debatt.

Numera är synen på kolesterol mer nyanserad och de gamla teorierna vederlagda.

Dagens experter menar att äggen snarare är ett av våra mest näringsmässigt kompletta och balanserade livsmedel.

Enkelt men mångsidigt

Ägget är enkelt, men samtidigt briljant i sin mångsidighet.

Det kan gräddas till omelett i ugn och panna, stekas som solsida eller vändstekt, förloras, ugnsbakas i kokotter och förvandlas till såser – allt från hollandaise till äkta vaniljsås.

För att inte tala om alla de rätter där ägget jobbar i kulisserna, som smaklyft och bindemedel: gratänger, suffléer, äggstanningar, flan, crème caramel, crème brûlée, pannacotta och zabaglione.

Bland många spännande äggrätter vill jag nämna brique à l’oeuf – ett slags stekta tunisiska paket av tunn deg med en läcker ägg- och tonfiskblandning inuti; brittisk äggtoddy med medeltida rötter som smaksätts med konjak eller whiskey och muskotnöt; anglosaxisk egg sandwich – en ikonisk och läcker trekantssmörgås med kokt ägg, majonnäs och persilja; den klassiska lunchrätten eggs Benedict, med halverade engelska muffins toppade med skinka eller bacon, pocherat ägg och hollandaisesås.

”En liten överraskning varje dag”

Bland svenska exempel kan nämnas torsk med äggsås och hackad persilja; stekt ägg på pyttipanna; skånsk äggakaka; pannkakor och plättar; raggmunk; fattiga riddare; äggost; och småländsk ostkaka.

För något tiotal år sedan var det populärt att laga ägg på lågtemp, ofta 62 grader, så att både gula och vita blev precis lika i konsistens.

Själv tycker jag om att koka mina frukostägg lite på måfå. Vissa morgnar blir de löskokta, andra mitt emellan, ytterligare andra hårdkokta. På så sätt får jag en liten överraskning varje dag.