Lönerna skulle bli mer jämställda – nu backar regeringen från lagen
Lönerna skulle bli mer öppna och jämställda – men efter hård kritik om att den nya lagen är för krånglig drar nu regeringen tillbaka den.
– Det här är fruktansvärt dåligt skött av regeringen, säger Ardalan Shekarabi (S).
Jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson (L)
Trots kraftiga protester från flera tunga arbetsgivarorganisationer skulle lagen införas redan i sommar.
Så sent som i februari stod regeringen fast vid sin linje.
Men nu väljer regeringen att stoppa genomförandet.
”Det har blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är att genomföra direktivet i praktiken”, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i ett pressmeddelande.
S rasar mot vändningen
Det nya beskedet är ”en katastrof”, enligt Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi.
– Jag har aldrig varit med om en så dålig hantering av en lagstiftningsprocess. Det fanns en utredning, det fanns en remissprocess. Man gick emot den, man lade fram ett eget förslag utan att remittera. Och så slutar det så här, säger han och fortsätter:
– Nu säger man att man inte ens ska implementera det här i svensk lag, alltså bryta mot EU-rätten. För att man har skött det här hantverket så oerhört dåligt.
Skulle leda till jämställda löner
Lagförslaget bygger på EU:s lönetransparensdirektiv, som ska göra löner mer öppna och göra löneskillnader mellan kvinnor och män mer synliga.
Tanken är att man enklare ska kunna se vad ens kollegor tjänar, för att jämföra om man ligger snett.
Men sättet som regeringen valt att utforma lagen i Sverige har mött hårt motstånd från tunga arbetsgivarorganisationer.
Inte anpassat efter svenska jobb
Kritiken har framför allt handlat om lagens krav på att arbetsgivare ska börja redovisa löner på ett helt nytt sätt – i årslön och timlön, i stället för månadslön som är standard i Sverige.
Något som skulle bli krångligt och kostsamt för företagen, enligt Svenskt Näringsliv.
Även regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna går hårt åt förslaget.
– Hade vi fått bestämma hade lagförslaget åkt rätt i papperskorgen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.
I grunden är han emot att EU lägger sig i svensk arbetsmarknadspolitik. Men i ett sådant här fall, när det redan finns ett EU-krav, är det viktigaste att Sverige gör så små EU-anpassningar som möjligt, tycker han.
Vill få EU att ändra kravet
Nu vill regeringen flytta tillbaka frågan till EU, och försöka ändra själva direktivet.
”Det behövs ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det”, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L).
Förhoppningen är att få med sig andra EU-länder för att få till enklare och mer flexibla regler, som passar i de olika medlemsländerna.