”Skenande priser på djurvård leder till hot mot djursjukvårdarna”

När husdjuren får en allt viktigare plats i människors liv blir djursjukvården också desto viktigare.

Sekos medlemmar i djursjukvården delar kärleken till djuren men upplever en påfrestande och ohållbar arbetssituation som hotar omsorgen och våra medlemmars möjlighet att jobba kvar i branschen.

Marknaden för djursjukvård har senaste åren genomgått stora förändringar.

Prisökning på 55 procent

En utredning (RUT 2025:1284) visar att priserna de fem senaste åren ökat med 55 procent, där ökningen vissa år varit så hög som 25 procent.

En stor del av förklaringen bedöms vara etableringen av stora riskkapitalägda bolag som dominerar marknaden.

En studie från SLU visar likaså att de kedjeägda klinikerna med hårda vinstkrav har varit drivande i prisökningarna.

Detta är en utveckling som inte bara drabbar djurägare utan även alla de som jobbar i branschen.

I vår rapport Stress, hot och oro inom djurvården har vi undersökt våra medlemmars villkor. I resultaten framträder en bransch med stora problem.

Pressad arbetsmiljö

De ekonomiska målen hos de stora bolagen pekas konsekvent ut som anledningar till försämrad arbetsmiljö, där varsel och underbemanning är det direkta resultatet av nedskärningar.

Många beskriver hur rast och pauser blir en sällsynthet och en majoritet svarar att de upplever stress i mycket eller ganska stor uträckning.

Vissa har tvingats jobba på gränsen till utmattning då fler patienter ska pressas in i samma schema och bemanning.

I slutet av 2026 försvinner särskilda undantagsregler vilket gör att rätten att utföra vissa arbetsuppgifter utan legitimation försvinner.

Här är det viktigt att övergångsregler skyndsamt införs så att värdefull upparbetad kompetens inte går förlorad och personalbristen ytterligare förvärras.

Hoten mot personalen ökar

Det behövs fler utbildningsvägar såsom yrkesutbildningar för redan yrkesverksamma, validering av yrkeserfarenhet, fler yrkeshögskoleutbildningar och fler platser på universitet för legitimerade djursjukskötare.

Så kan kompetensförsörjningen i branschen säkerställas samtidigt som kostnadsutvecklingen stävjas.

Vi ser även en annan baksida som branschens ekonomiska förändringar fört med sig.

Vår undersökning visar att hotfulla händelser är en återkommande del av yrkeslivet för djurhälsopersonalen.

Frustration och starka känslor hos djurägare eskalerar många gånger till psykiska och fysiska hot mot våra medlemmar. Över en tredjedel av våra medlemmar har blivit hotade på jobbet.

Höga kostnader leder till frustration

Det i särklass största skälet till den hotfulla arbetsmiljön kopplas till ekonomiska kostnader och uppstår ofta i samband med betalningssituationen och vid akutvård.

Bristande pristransparens gör det svårt för kunder att veta vad kostnaden kommer landa på. Det är dessutom svårt att jämföra priser mellan kliniker.

Missnöje och stress när djuren inte blir friska eller över långa väntetider är också bidragande.

Det händer att hot övergår till fysiskt våld. Något som fortfarande är ovanligt men icke desto mindre en realitet.

Medlemmar har fått föremål kastade på sig, blivit inträngda och fått ta emot slag.

Politiken måste agera

Allt hot och våld är oacceptabelt och ingen ska behöva vara rädd på jobbet.

Här ser vi att politiken behöver agera och ta inspiration från hur lagstiftningen har ökat skyddet för vissa funktioner inom den ordinarie hälsovården där fler yrken har kommit att omfattas av lagstiftningen om våld mot tjänsteman.

Även arbetsgivare behöver göra mer genom dubbel bemanning och andra säkerhetshöjande insatser som överfallslarm och kameror.

Målet måste vara att dessa situationer aldrig uppstår från första början.

Den skenande kostnadsutvecklingen måste hejdas och djurägare behöver i högre grad uppfatta kostnader som tydliga och rättvisa.

Det kan inte vara ett arbetsmiljöproblem när prisfrågan ska diskuteras med djurägare.

Omtanke om djuren är en god sak. De som varje dag arbetar med deras vård behöver nu också goda villkor i sitt arbete.