Akuta åtgärden – här värvas tolvåringar till äldreomsorgen
Sjöbo kommun vänder sig till mellanstadieelever – och ännu yngre barn – i hopp om att lösa bemanningskrisen i äldreomsorgen.
– Lyckas vi så ett frö hos förskoleklasselever har vi nyckeln till framgång, säger Natasha Hellenäs, enhetschef i kommunen.
Regina Johansson och Anna Svanborg åker runt till skolor för att locka framtida personal till vården.
– Vet ni vad en undersköterska är? frågar kommunens utsände, Regina Johansson, när hon står inför tjugo sjätteklassare på Lövestad skola i den skånska kommunen Sjöbo.
Klassen sitter tyst. Efter några sekunder börjar blygsamma händer sträckas upp i luften. Totalt sju stycken. Någon känner någon som jobbar på ett äldreboende, någon har träffat en på sjukhuset.
En stor duk har monterats upp framför tavlan, med en bild föreställande en stad – ”livets stad”, som Regina Johansson kallar den. Utmärkt på bilden finns byggnader med skyltar: ”Kvinnoklinik”, ”Sjukhus”, ”Gruppbostad”.
I dag ska tolvåringarna gå en utbildning till Hälsoagenter – de ska få lära sig om den vård och omsorg som erbjuds i samhället. Syftet? Att få dem att vilja bli undersköterskor.
Föreläser om välfärden
Regina Johansson och Anna Svanborg som håller i utbildningen den här förmiddagen är själva undersköterskor i grunden. Anna jobbar på ett särskilt boende till vardags och Regina är numera ansvarig för rekrytering på vård- och omsorgsförvaltningen i kommunen. Hon förklarar det kritiska läget för eleverna:
– För att ersätta de som går i pension behöver sex av er här i klassen jobba inom vård och omsorg i framtiden, säger Regina Johansson.
Nästan var tredje 12-åring behövs i vården i framtiden.
Därför åker kommunens så kallade vårdambassadörer runt till Sjöbos skolor och föreläser för sexorna om livets resa. Den startar på mödravårdscentralen och slutar på äldreboendet – och på alla verksamheter jobbar undersköterskor.
Influensers ska locka 12-åringarna
Sjöbo kommun står inför samma utmaning som de flesta andra svenska kommuner: de äldre blir fler och andelen som utbildar sig inom vård och omsorg mindre.
Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, måste antalet anställda inom äldreomsorgen öka med cirka 66 000 personer fram till 2033. Socialstyrelsen larmade alldeles nyss om att 50 000 fler behöver rekryteras till äldreomsorgen år 2030.
Inräknat de som förväntas gå i pension innan dess behövs totalt 123 000 personer rekryteras. 30 procent av Sveriges tolvåringar måste värvas.
Liam Ekberg får testa att mäta sitt blodtryck, de flesta i klassen vill jobba som polis när de blir äldre.
Det här har gjort att kommunerna måste tänka om, och börja rekryteringsprocessen lägre ner i åldrarna. Många kommuner, däribland Sjöbo, har satsat på marknadsföring via Tiktok. Vissa har till och med anställt sommarjobbande ungdomar just för att porträttera vård- och omsorgsyrkena på sociala medier.
Ett annat exempel är Strängnäs, som lockar med en reklamfilm med profilen Emil Hansius – en influencer som har skapat en stor, ung, följarskara via humorklipp på Youtube. För filmen har kommunen betalat 300 000 kronor.
Det är pengar som ändå skulle läggas på kompetensförsörjning, enligt Anita Lindroos som är verksamhetsutvecklare för äldreomsorgen i Strängnäs.
– Det här handlar ju om att locka de yngre till arbete och utbildning. Det är ju inga 40-plussare som vet vem Emil är. Vi vill visa upp yrket och slå hål på fördomar, säger hon.
Praktik på höstlovet
I Skellefteå har kommunen tagit ett annat grepp. Där fick femton niondeklassare under höstlovet prova på att jobba på olika typer av boenden och verksamheter. Stödassistenterna Anneli Djärv och Åsa Renberg som jobbar på en daglig verksamhet, var handledare till en av dem.
– Jag tycker att det är en jättebra idé, för vår framtid och att visa på bredden inom vård och omsorg, säger Annelie Djärv.
Genom att släppa fram unga på golvet tror de båda stödassistenterna att kunskapen om vård- och omsorgsyrkena kan öka och fördomarna minska. Samtidigt, säger de båda, behövs villkoren förändras i grunden för att branschen ska bli mer attraktiv.
– Det behövs bättre lön och bättre arbetstider, poängterar Åsa Renberg.
”Vill jobba med människor”
I Sjöbo – där undersköterskor föreläser om välfärdssamhället för tolvåringar – lyssnar klassen uppmärksamt. Innan lektionen börjat har de delat med sig av vad de vill jobba med som vuxna. Poliser, svarar de flesta. Men där finns också blivande brandmän, veterinärer, frisörer och mäklare.
Direkt efter föreläsningen verkar inga jobbplaner ha ändrats, men flera elever reflekterar över vad de nyss har lärt sig. Tristan berättar till exempel att han gärna hade jobbat på sjukhus, helst på röntgenavdelningen som han själv besökt en gång.
– Det känns lite läskigt att jobba där, men verkar också kul, säger han.
Klasskamraten Helmer vet inte riktigt vad han vill bli när han blir stor, men säger att han vill jobba med människor – vilket han förstått att man gör inom verksamheterna han nyss fått presenterade för sig.
Regina Johansson har vecklat ut en stor duk som visar vilka olika typer av vård som finns i samhället.
Besöker förskolor
Och huruvida satsningen lyckats eller inte kommer visas snart, enligt Natasha Hellenäs som är enhetschef på vård- och omsorgsförvaltningen i Sjöbo. Förutom utbildningen för kommunens alla sjätteklassare har vårdambassadörerna också börjat besöka förskoleklasser, berättar hon.
Dessutom erbjuds åttonde- och niondeklassarna numera fler praktikplatser ute i verksamheterna.
– Lyckas vi så ett frö hos förskoleklasselever, möta upp dem i sjätte klass och sedan i åttan och nian, då de ska göra sin prao, så har vi nyckeln till framgång, säger hon.
Redan nästa år kommer de kunna se om söktrycket till vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet ökat, säger Natasha Hellenäs.
– Drömscenariot är att, för varje år vi besöker skolor och frågar elever om de vet vad en undersköterska är, ska fler och fler räcka upp handen och säga ”ja, jag vet”.