Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Facket varnar för långsamma brandmän när kraven sänks: ”Totalt haveri”

Kortare utbildning och sänkta fysiska krav ska göra det lättare att anställas som brandman, något som får facket att protestera. Brandbefälet Joakim Ekholm tycker att det är ett haveri och tar ett exempel från en övning.
– För en räddningstjänst, som har lägre krav, tog det elva minuter att påbörja släckning. För oss tog det drygt fyra minuter.

När Storstockholms brandförsvar nu går ut på en rekryteringsrunda har kraven sänkts – både vad gäller utbildning och fysik. Något som får facket att slå bakut.

– Vi anser att det här är ett totalt haveri. Vi underminerar hela den svenska räddningstjänsten genom att göra på det här sättet, säger Joakim Ekholm som är brandbefäl och förtroendevald i facket Kommunal.

Det är svårt att få tag på nya brandmän och arbetsgivaren vill göra det möjligt för fler att söka sig till yrket. Därför sänker man kraven. Men det är helt fel väg att gå, anser Joakim Ekholm.

– Då får man göra jobbet attraktivt, det vill säga med schyssta villkor och bra löner. Genomför ett brandmanslyft i stället.

Dyrt att sänka kraven

Hittills har det krävts en 60 veckor lång eftergymnasial utbildning för att kunna få en fast tjänst som heltidsbrandman I Storstockholm. Det är en utbildning i skydd mot olyckor (SMO) som bekostas av staten och som Myndigheten för civilt försvar (MCF) ansvarar för.

I Storstockholm vill man nu alltså ersätta den utbildningen med en tolv veckor lång internutbildning.

– Det blir en kostnad för den kommunala räddningstjänsten, som borde ligga på staten. Vi pratar om miljonbelopp. Det skulle motsvara upp mot tio nya tjänster som vi skulle kunna ha utökat för de här pengarna, säger Joakim Ekholm.

Frivillig utbildning ersätter

Men enligt arbetsgivarsidan stämmer det inte att utbildningen bara blir 12 veckor.

– Vi genomför alltid en introduktionsutbildning, även för de som har SMO som grund, men då på cirka sju veckor. Skillnaden nu är att dessa medarbetare även kommer erbjudas ett så kallat arbetsgivarspår på ungefär 30 veckor i MCF:s regi, säger Niklas Nordenskär, chef för räddningsavdelningen hos Storstockholms brandförsvar.

Det är fysiskt krävande att arbeta som brandman. Bilden är från en övning i Stockholm 2025.

Kommer ni tvinga de nyanställda att gå 30-veckorsutbildningen?

– Utifrån vårt resonemang kommer vi inte att göra detta tvingande. Det är en möjlighet och en stark rekommendation. Om en individ väljer att tacka nej till denna möjlighet så skulle det kunna innebära att förutsättningarna att utvecklas vidare inom yrket minskar, säger Niklas Nordenskär.

Det innebär att man går från 60 veckors obligatorisk utbildning plus sju veckors introduktion till 12 veckors introduktion plus 30 veckors frivillig utbildning.

”Underminerar kompetensen”

Att det blir 30 frivilliga veckor är något som Joakim Ekholm är starkt kritisk till.

– Då blir det tydligt att man anser att internutbildningen är tillräcklig för att jobba som brandman. Långsiktigt underminerar man hela utbildningssystemet och kompetensen för heltidsanställda brandmän, säger Joakim Ekholm.

Genomför ett brandmanslyft i stället

Joakim Ekholm

Att man även sänker de fysiska kraven kan få direkta konsekvenser vid insatser, enligt honom. Något som blivit tydligt när olika räddningstjänster haft gemensamma övningar.

– För en räddningstjänst, som redan har lägre krav, tog det elva minuter från det att de la i handbromsen på brandbilen till dess att de hade vatten i slangen. För oss tog det drygt fyra minuter.

Facket: ”Kommer driva frågan vidare”

Från arbetsgivarsidan svarar man att den nya, lägre nivån ligger i linje med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

– Detta är en miniminivå. Rekryteringsprocessen innebär ju en konkurrenssituation där vi väljer de som är bäst lämpade för uppgiften. Vi räknar med att de allra flesta ligger på en betydligt högre fysisk nivå, säger Niklas Nordenskär, chef för räddningsavdelningen hos Storstockholms brandförsvar.

Men att man lägger sig på miniminivån är inte hållbart, anser Joakim Ekholm.

– Det är en helt annan risknivå i Stockholmsområdet. Vi har varit i kontakt med både företagshälsovården och Arbetsmiljöverket som menar att den nivån är alldeles för låg för storstadsmiljöer. Vi kommer att driva den frågan vidare till Arbetsmiljöverket.