Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

”AI-revolutionen kräver medbestämmande, dags för MBL 2.0”

AI påverkar inte bara tjänstemannajobben, skriver Martin Linder.

Fackligt arbete handlar ytterst om inflytande, om möjligheten att påverka vilka krav arbetslivet ställer, hur arbetet organiseras och hur de värden som skapas fördelas och kommer många till del.

I detta finns sakfrågor som rör arbetsmiljö, arbetsvillkor, löner och kompetensutveckling.

Det finns få saker som påverkar dessa frågor och förutsättningar så mycket som när ny teknik får bred spridning i företag, organisationer och samhälle.

Mitt uppe i en AI-förändring

De historiska exemplen är många där kraven, organiseringen och värdeskapandet förändrats radikalt med ny teknik.

Robotarnas intåg i fabrikerna, datorernas intåg på kontoren och hur internet knöt världen samman.

Vi är nu mitt uppe i en ny sådan radikal förändring med AI.

De senaste årens snabba utveckling inom AI gör att vi nu kan se hur dessa tekniska lösningar kan göra många av de saker som går att göra med en dator och ett tangentbord.

Skriva, sammanställa, analysera, lösa problem och ta fram strategier och planera.

När AI-agenterna nu gör entré börjar tekniken också konkret kunna utföra mycket av det som vi själva gjort med ett tangentbord och en dator.

På kort sikt är det helt klart så att det är jobb som utförs med en dator snarare än manuellt i en fysisk omgivning som påverkas.

Stor påverkan, även för arbetare

Det leder ibland till att arbetarfack, inte minst inom industrin, säger att man redan hållit på med automatisering under lång tid och att det nya nu är att det kommer till kontoren och berör tjänstemännen.

Det är bara delvis sant. I frågan om hur arbetet styrs, organiseras, övervakas, planeras och utvärderas tar AI plats redan nu, det påverkar arbetsvillkoren för industriarbetare.

Redan i dag förändrar AI makten över arbetsvillkoren även för arbetare.

Många värdeskapande uppgifter i arbetslivet kan delas in i tre faser:

  1. Att ställa rätt fråga – att definiera problemet och målet
  2. Utförande – att genomföra de steg som krävs för att nå målet
  3. Utvärdering – att verifiera resultaten och förfina målet

Påverkar värdet av arbetsuppgifter

För många uppgifter i arbetslivet har människan gjort alla tre, men nu när AI alltmer kan stå för utförandet förändras efterfrågan, kraven och värdet på mänskligt arbete.

Det ökar värdet på det som kompletterar AI och minskar värdet på det som AI kan utföra.

Hur väl man lyckas med att införa AI i verksamheten handlar ganska lite om teknik, men väldigt mycket om hur man gör det.

Hur man identifierar rätt arbetsuppgifter för AI, hur man lyckas med kompetensutveckling och hur man förändrar organisation och arbetssätt.

Det mest förödande man kan göra är att driva det som rena IT- och teknikprojekt, i stället för som verksamhetsprojekt.

Lösningen ligger i att lyckas förena teknikens möjligheter med verksamhetens förutsättningar och det kan bara göras om de som har den verksamhetsnära kunskapen, arbetarna, involveras.

Medbestämmandelagen en tillgång

Det här är utmaningen som många företag och organisationer brottas med: hur ska man lyckas involvera de anställda i implementering och förankring av AI i verksamheten?

Här finns både goda och dåliga nyheter för Sverige.

De goda nyheterna är att vi redan har de lagar och avtal som behövs för att hantera dessa frågor ute i verksamheterna.

Medbestämmandelagen (MBL), utvecklingsavtal och samverkansavtal slår fast att införandet av AI ska hanteras genom att de anställda involveras i detta arbete.

Det fina är att arbetsgivaren kommer tjäna på det genom bättre implementering och förankring samtidigt som facken tjänar på det genom att få inflytande över vilka krav arbetslivet ställer, hur arbetet organiseras och hur de värden som skapas fördelas och kommer många till del.

AI glöms bort i samverkan

De dåliga nyheterna är att både fack och arbetsgivare verkar ha glömt av hur man jobbar med medbestämmande och samverkan.

Ofta har det blivit mer av en ritual där det viktiga är att dokumentera att facket mottagit information.

Vad det gäller införande av AI och ny teknik i verksamheten sker ofta inte ens det.

Det är olyckligt. Vi har regelverk på plats, både arbetsgivare och fack skulle tjäna på det och med AI sveper en teknik in som på många sätt kommer förändra arbetslivet.

Sällan har det varit så viktigt med engagemang, arbete och kompetens kring medbestämmande och samverkan. Förändring av arbetslivet kommer att ske.

Behövs en MBL 2.0

Frågan är vilka som ska ha inflytande, hur väl det ska lyckas och vilka som ska ta del av de värden som skapas.

Mitt väldigt handfasta råd är att arbetsgivare och fack träffas nästa vecka på alla arbetsplatser runt om i Sverige. Gå igenom vilka AI-initiativ som finns eller som planeras.

Diskutera de tre mest grundläggande frågorna.

Vad är syftet med att införa AI? Finns det alternativ? Hur skapar det värde?

Då är ni igång och följdfrågorna kring påverkan på arbetsmiljö, kompetens, kunder och effektivitet kommer av bara farten.

Det är ett rimligt och överkomligt första steg att ta från ett slumrande MBL till ett utvecklat och värdeskapande MBL 2.0.