Kristerssons sänkta bensinpriser kommer inte att hjälpa ett skit

På ett sätt får man väl förstå Ulf Kristersson. Han är statsminister och han vann valet för fyra år sedan på att sänka skatterna på bensin och diesel.

Plötsligt blir det krig. Plötsligt stiger priserna igen. Klart han kommer leverera nya skattesänkningar. Och lika klart är det att sossarnas Mikael Damberg lova samma sak.

I en annan del av verkligheten tipsar Fatih Birol, chef för Internationella energirådet IEA, om vad som borde göras nu: bygg ut kärnkraften, gasa som tokar i den gröna omställningen, stimulera efterfrågan på elbilar.

I Financial Times varnar Birol för att kriget i Iran redan lett till den allvarligaste energichocken någonsin. Enligt honom är bortfallet av gas dubbelt så stort som efter att Ryssland invaderade Ukraina 2022.

Bortfallet av olja är större än under oljekriserna på 1970-talet.

Dessutom har flödet av gödningsmedel, petrokemikalier för plast och tillverkning, svavel och helium avstannat. Hela den globala råvaruförsörjningen har liksom stannat av.

Behöver inga prislättnader på bensin och diesel

Låt oss säga så här: om Birol här rätt så det inga nya prislättnader på bensin och diesel vi behöver. Risken är att vi snart börjar prata om behovet av ransonering.

Från ett svenskt perspektiv kan man notera att LKAB redan ställt in järnmalmsleveranser för 700 miljoner kronor. På horisonten kan man ana matkris, inflationschock, valutakris, industrikris…

Att gå fram med sänkt bränsleskatt i det här läget är väl lite som att sänka momsen på värktabletter för att möta att det blev brist på alvedon under covidpandemin.

Nå, om Kristerssons utspel känns ingen från 2022 så är det fler saker som ekar bekant.

Efter Rysslands invasion av Ukraina – och de konsekvenser det fick för Europas elpriser och sedermera den svindlande inflationen – slog Europakommissionen fast att det var dags att öka takten i den gröna omställningen.

För att vi ska skulle slippa nya utpressningssituationer. För att vi skulle äga vår egen energiproduktion. För att folk inte skulle gå under när elräkningen kommer.

Fyra år har gått. Nästan ingenting har hänt.

EU har vikt sig för fossilindustrin

Jo, förresten. EU har vikt sig för fossilindustrin och ruckat på tidigare beslutade förbud mot förbränningsmotorer.

Dessutom har vi under hot ingått ett avtal med Donald Trump om att köpa amerikansk olja och gas till ett värde av 700 miljarder euro.

Och tack vare Trumps krig så stiger priserna nu på amerikansk fossil energi. Vilket betyder att vi får mindre för stålarna.

Det finns förstås alternativ, både för Sverige och EU. Men det kommer kräva ett nytt förhållningsätt till aktören som överhuvudtaget gör en grön omställning möjlig. Kina, alltså.

Kineserna dominerar leveranskedjan för hela den gröna omställningen, från solpaneler till batterier och elbilar. Kriget i Iran har gjort att den globala efterfrågan på allt detta fått en rejäl skjuts.

Inte så konstigt. Kineserna har den industriella kapaciteten som kan befria oss från skadliga energiberoenden.

Men i stället har EU – inte sällan på uppmaning av Washington – infört tullar mot kinesiska elbilar och försökt stoppa kinesiskproducerade solceller med argumentet att Pekings statsstöd gör dem alldeles för billiga.

EU mer beroende av amerikansk energi

Det betyder att vi gjort EU mer beroende av amerikansk energi.

Dessutom krymper vårt politiska handlingsutrymme att överhuvudtaget lämna fossilindustrins dödskult.

Det får vara nog med det nu. Svaret på den här krisen är inte att göra det billigare att tanka.

Politikerna måste våga bygga vindkraftverken. Installera värmepumparna. Sätta upp solpanelerna. Bygga ut kollektivtrafiken. Bygga batterifabrikerna. Dra nya cykelvägar. Hjälpa folk att köpa en elbil. Eller en elcykel.

Visst, det kommer kosta en hel del. Men det gör det också att kompensera hushåll och näringsliv för de följder det får när Iran, Israel, USA och Ryssland röjer runt.

Alla EU-ledare låter sig förresten inte hunsas. Spaniens snabba utbyggnad av sol- och vindkraft har gjort landet mindre sårbart för de prischocker på fossil energi som nu plågar övriga Europa.

Redan 2030 ska 81 procent av landets elproduktion vara förnyart. Bra för klimatet förstås men också bra för ett land som vill ha makt över vad de betalar för energin, som vill göra sig mindre importberoende och erbjuda industrin billigare elektricitet.

Spanien har intagit pragmatisk ställning

Samtidigt har Spanien intagit en mer pragmatisk inställning till Kina än många andra EU-länder.

Redan 2024 uppmanade premiärminister Pedro Sánchez övriga unionen att ompröva tullarna på kinesiska elbilar.

Sedan dess har Spanien dragit till sig stora kinesiska investeringar i batterier, elbilar och annan grön teknik. Exempelvis ska kinesiska CATL och spanska Stellantis nu bygga en gemensam batterifabrik i Zaragosa.

Det viktiga för Madrid är att se till att kinesiskt kapital och kinesiskt kunnande knyts till lokal produktion, lokala arbetstillfällen och egna inhemska produktionsled.

Alla som ser på kaoset nu kommer behöva dra liknande slutsatser. Och det vore inte första gången energikriser stöper om världen.

Svar på 1970-talet energikriser

Över 40 procent av världens kärnkraft byggdes som ett svar på 1970-talets energikriser. De kriserna bidrog också till att japanska personbilar på allvar slog igenom i Europa.

Bilar från Japan var bränslesnåla, driftsäkra och billiga och blev snabbt självklara val för Europas trafikanter. Och efter fackliga och politiska krav började japanerna också bygga bilar här.

1986 öppnade Nissan egen fabrik i brittiska Sunderland och snart följde Toyota, Mazda och Honda efter med egna anläggningar.

Sedan dess är de japanska bilarna en naturlig del av Europas industristruktur.

Konkurrensen från östasiatisk ingenjörskonst och industriell kapacitet bidrog till att bränsleförbrukningen i den europeiska genomsnittsbilen halverades på ett decennium.

På samma sätt kommer vi behöva se på elbilarna från Kina. De är rekordbilliga. De är rekordbra. De går rekordsnabbt att ladda. De är otroligt konkurrenskraftiga. Varför ska vi säga nej till det nu?

Men saken gäller förstås inte bara bilar.

Omställningen måste bli rätt

Europas medborgare har allt att vinna på att omställningen blir verklig den här gången.

Det betyder billigare fossilfri el, nya fabriker, nya jobb och mindre beroende av både oljeshejker och USA:s oljelobby.

Europas medborgare har allt att vinna på en politik som inte låter energichocker plöjer igenom ekonomin i form av dyrare mat, dyrare transporter, växande arbetslöshet och nya övervinster för Chevron, Shell, BP och Exxonmobil.

Uppdraget här och nu måste vara är att lämna fossilkapitalets epok bakom oss. Och att bygga en stat stark nog att skydda vanligt folk när den gamla världen faller ihop.

Just där kan man nog inte riktigt lita på Ulf Kristersson.

Alltså blir det sänkt bensinskatt.