Nattsvart framtid för brevbärare – Petter tvingades flytta för att behålla jobbet

Brevbäraren Petter Funkquists ser ut genom postbilens fönster på de vitkalkade husen i byn Hemse på södra Gotland. Tidigare fanns ett postkontor här där han jobbade. Men 2024 lades det ner och Petter fick börja pendla till Gotlands sista postkontor i Visby.

– Det handlar i grund och botten om de sjunkande volymerna som vi sett över lång tid, sa en chef på Postnord till tidningen Helagotland i samband med nedläggningen.

Att antalet brev som skickas minskat kraftigt är något Petter Funkquist tydligt märker av.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han.

Brevlådor plockas ned

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas gått ner med 70 procent. Utvecklingen har slagit hårt mot verksamheten.

Bolaget har dragit ner på personalen, postkontor har bommats igen, mängder av postlådor har plockats ner, många av de som finns kvar töms mer sällan och 2022 började brev delas ut varannan dag.

Men enligt Postnord räcker inte det. De vill minska utdelningen till två dagar i veckan. En utredning lade 2023 fram ett liknande förslag och frågan ligger nu på regeringens bord, men civilminister Erik Slottner (KD) dröjer med svar.

För Petter Funkquist och kollegerna i Hemse har utvecklingen varit högst påtaglig. Efter nedläggningen av kontoret i Hemse blev de erbjudna att börja jobba i Visby och de flesta nappade.

Petter Funkquist fick behålla samma lantbrevbärarlinjer som tidigare. På morgonen körde han sex mil från hemmet till Visby. Därefter åkte han ner till södra Gotland igen för att dela ut post. På eftermiddagen åkte han upp till Visby för att byta till privatbilen och ta sig ner igen.

– Det kändes onödigt och tråkigt, säger han.

Efter knappt ett år flyttade han upp till Visby med sambon. Han saknar den familjära stämningen i Hemse men annars trivs han på det nya postkontoret.

Antalet anställda har halverat

Efter 25 år i yrket har han märkt att den minskade brevvolymen påverkat vardagen på jobbet även på andra sätt. Färre brev gör att brevbärarna får större områden att dela ut post i.

– Jag spenderar mellan 5-6 timmar i bilen varje dag. Förut kunde det vara 3,5 timmar. Det är inte så bra att sitta så länge i en bil, den biten var bättre förut då man rörde sig mer när man sorterade på kontoret.

I årsredovisningar framgår att antalet postanställda i Sverige halverats sedan 2008. Från 32 000 till 16 000.

Seko Postens ordförande, Sandra Svensk, säger att halveringen till stor del lösts med naturliga avgångar. Det kan vara medarbetare som gått i pension eller valt att lämna företaget.

– Vi har ett omställningsavtal som säger att man först ska fråga om det är någon som frivilligt vill lämna, och då får man ju sex månadslöner om man väljer den lösningen.

Hon anser att Postnords strategi att möta nedgången med glesare utdelning är nödvändig. Och att Sekos fokus är att tillsvidareanställda inte ska behöva gå ner i tid.

– Det hjälper till att behålla heltidstjänster och det är något vi strävar efter, säger hon.

Brevbärare avskaffades i Danmark

Hur det kommer bli på längre sikt är fortfarande ingen som vet.

Mejl, sociala medier, e-fakturor och bank-id har gjort att allt fler klarar sig utan fysiska brev.

Och de senaste åren har trenden eskalerat när digitala brevlådor blivit populärare.

I Danmark är förändringen ännu mer dramatisk. Vid årsskiftet slutade Postnord helt dela ut brev, och 1 500 anställda blev av med jobbet. Danska Postnord har fortfarande chaufförer anställda som kör ut paket men inte några brevbärare.

Sandra Svensk säger att läget är olika i grannländerna. I Sverige har Postnord fortfarande ett samhällsuppdrag att dela ut post men i Danmark har det avskaffats.

– Vi har betydligt högre brevvolymer och en helt annan demografi med mer glesbygd, säger hon.

Ett skäl till att brevvolymerna är lägre i grannlandet är att det sedan 2014 finns en lag på att danskar måste ha möjlighet att ta emot digital post.

”Blir politik av alltihop”

Även i Sverige har en klar majoritet gått över till digitala lösningar men det är fortfarande nästan en fjärdedel av befolkningen som saknar en digital brevlåda. Det innebär att miljoner svenskar är beroende av brevbärare för att få exempelvis valsedlar, kravbrev från Kronofogden eller kallelser från läkare.

Förslaget om ännu glesare postutdelning har därför mötts av kritik från bland annat Valmyndigheten, Kronofogden, tidningsbranschen och flera pensionärsorganisationer.

Utredningen lämnades över till regeringen redan 2023 och Postnord har uppvaktat regeringen under flera år för att få till en glesare brevutdelning. Men Sandra Svensk tror att ett besked kommer att dröja eftersom det är en politisk känslig fråga.

– Jag tror att det hade behövt komma ett besked innan senaste årsskiftet för nu börjar det bli lite för nära valet, då blir det politik av alltihopa, säger hon.

Vad tror du om brevbäraryrket, kommer Postnord dela ut brev i framtiden?

– Det är jättesvårt att säga men jag tror inte det kommer ske något i närtid i alla fall.

Hon tror att det är viktigt för de som jobbar med brev att vara beredda att förändra sin yrkesroll framöver. Till exempel genom att gå från brevbärare till att köra paket.

– Eller att gå från en brevterminal till en paketterminal. Man måste börja fundera på hur framtidens postverksamhet kommer se ut. Brevvolymerna sjunker men samtidigt ökar paketvolymerna.

Brevbäraren Petter Funkquist på Gotland tror inte att det går att hindra förändringen.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där.

Hur känns det?

– Jag vet inte vad jag ska säga. Det är väl en naturlig utveckling av det moderna samhället där man använder mer dator och e-mail och pappersbrev försvinner mer och mer.