”Kortare arbetstid har varit en av medlemmarnas viktigaste frågor”
Arbetstidsförkortning har länge varit en av medlemmarnas högst prioriterade frågor. Avtalsrörelse efter avtalsrörelse, skriver Anton Levein, central ombudsman vid Elektrikerförbundet, som svar på Linus Hagbergs debattartikel om arbetstiden.
Anton Levein, ombudsman på Elektrikerförbundet
REPLIK. Sverige har inte sett en generell förkortning av veckoarbetstiden sedan 1973.
Under de drygt femtio år som gått har arbetslivet förändrats i grunden: båda föräldrarna i en barnfamilj arbetar oftast heltid, arbetslivet har blivit längre, och den totala arbetstiden i ett svenskt hushåll är bland de högsta i Europa.
LO:s omfattande arbetstidsutredning visar att vi inte bara arbetar mest per person i arbetsför ålder bland jämförbara länder, utan att vi dessutom har den längsta arbetsveckan.
Samtidigt har länder som Danmark, Norge och Frankrike sett positiva effekter på både produktivitet och hälsa när de tagit steget mot kortare arbetstid.
Nu är det Sveriges tur. Låt oss också göra det tillsammans.
Frågan som inte försvinner
Arbetstidsförkortning har länge varit en av medlemmarnas högst prioriterade frågor.
Avtalsrörelse efter avtalsrörelse har vi mottagit en stor mängd motioner med förslag om att utöka tidsbanken, förkorta veckoarbetstiden och öka antalet semesterdagar.
Utöver det har förbundets högsta beslutande organ vid flera tillfällen fattat beslut om att minska normalarbetstidsmåttet.
Senast 2022 i och med antagandet av ”Kollektivavtal för Framtiden”, efter en bred process runt om i landet – som ett led i att tydliggöra förbundets prioriteringar då avtalsmotionerna pekar åt olika håll.
Vid sidan av denna utveckling har övriga LO-förbund haft liknande interna diskussioner, vilket ledde LO-kongressen att fatta beslut om att öka intensiteten för att realisera en kortare arbetsvecka.
LO tillsatte en mycket omfattande utredning som har tittat på de fördelar och konsekvenser en kortare arbetsvecka kan få.
I detta arbete har Elektrikerna ingått och gett inspel kring hur vår bransch fungerar, och samordnat oss nära med övriga förbund inom byggsektorn.
Det har fungerat förut
Vi tror på vår gemensamma styrka. När 20 000 elektriker går ihop är vi oöverstigligt starka.
När 1,3 miljoner arbetare står sida vid sida är vi ännu starkare.
LO-förbundens gemensamma förhandlingar syftar till att skapa ett gemensamt “utrymme” för förkortningen av arbetstid, som sedan branscherna själva ska implementera på bästa sätt.
Det har fungerat förut och vi är säkra på att det kommer fungera även denna gång, trots våra motparters önskan om att förändra arbetstidens förläggning.
Vi vet att det är en av de viktigaste rättigheterna vi har att försvara inom våra kollektivavtal.
Samtidigt ska vi inte sticka under stolen med att det kommer bli en tuff match, men vi bildade inte förbundet för att bara ta de lätta fajterna.
Våra nordiska grannar klarade det
LO:s utredningar har visat att de negativa effekterna som väntades i Norge och Danmark när man sänkte veckoarbetstiden uteblev.
Danmark förkortade sin avtalade normalarbetstid till 37 timmar i veckan under 1980-talet, och trots att arbetstiden per sysselsatt sjönk med sju procent under perioden 1981–1990 växte landets BNP per capita med 25 procent, mer än Sveriges 20 procent under samma period.
Byggbranschen klarade den förkortade veckoarbetstiden och likaså på Island som gjort det under senare år.
Vi träffar våra nordiska kollegor flera gånger per år och både deras arbetstidsbegränsningar och ackordssystem har klarat omställningen, precis som när detta gjordes i Sverige sist.
Det verkar inte heller finnas några allmänna belägg för att övertiden skulle öka med kortare veckoarbetstid.
Däremot ökar antalet timmar som räknas som övertid, då den ordinarie arbetstiden minskar.
I länder som sänker arbetstidsmåttet ser man en sänkt total arbetstid, även i branscher som omfattas av pressade scheman.
Inte längre tid att bygga
Det stämmer dessutom inte att en arbetstidssänkning innebär sänkt produktion i en 1:1-relation.
Utifrån den forskningssammanställning LO presenterat, som omfattar elva studier med 81 resultat, landar det genomsnittliga genomslaget på produktionen på omkring 42 procent.
Det innebär att produktionen minskar med mindre än hälften av arbetstidsförkortningen.
De mest tillförlitliga och relevanta studierna, som undersöker länder med branschstruktur nära Sveriges, visar på 47 procents genomslag.
Vi kan inte se, så här många år senare, att det tar längre tid för länder med lägre normalarbetstid att bygga.
Var med oss och driv igenom det
Våra motparter har länge drivit frågorna om försämrade villkor för arbetstidens förläggning, fritt spelrum med rotationsarbete och skiftgång.
Vi vet av erfarenhet att de inte blir snällare av att vi låter bli att ställa krav.
Jag hoppas däremot att ni vill vara med oss i att driva igenom dem.
Jag ser gärna att vi tar oss an frågan om fler semesterdagar därefter, men först låt oss visa att drömmen om en kortare arbetsvecka inte bara är en dröm, utan något vi kan uppnå tillsammans.
Jag kommer gärna på ett besök i Nyköping.