Elektrikern Thim kan släppa allt på jobbet för att rädda liv
Thim Larsson, elektriker på Assemblin i Varberg, är en av landets över 10 000 deltidsbrandmän. För att få jobbet gick han igenom hårda fysiska tester – och var tvungen att övertala sin skeptiska chef.
Thim Larsson på Assemblin Varberg jobbar extra som deltidsbrandman.
Det brinner i ett flerfamiljshus i Falkenberg. Räddningstjänsten har larmats, ur brandbilen springer räddningsstyrkan, varav två rökdykare, ut.
Brandmännen finner ett trapphus där det sipprar ut rök från en av dörrarna på nedervåningen. När de tar sig in är lägenheten helt rökfylld, sikten är obefintlig.
En av rökdykarna har en värmekamera på sin utrustning, med hjälp av den kan brandmännen lokalisera och släcka branden. Brandmännen räddar tre personer ur lägenheten.
Rökdykarna kollar utrustningen en extra gång. Det må vara övning, men allt tas på allvar.
– En person befann sig i en säng, en vuxen och ett barn på en soffa, berättar en av rökdykarna, Thim Larsson, som är tydligt andfådd efter insatsen.
Han och hans kollegor bär en utrustning som väger runt 20 kilo, därutöver väger slangkorgarna runt tio kilo, så yrket kräver både kondition och styrka.
RHUB allt mer aktuellt
Det är bitande kallt i Falkenberg denna onsdag i januari. Samlade är tiotalet deltidsbrandmän för en av de återkommande övningsdagarna.
Rökdykning, håltagning i tak och räddning vid bilolycka är dagens övningar. Därutöver handlar en del av dagen om RHUB, räddningstjänst under höjd beredskap. Något som blivit allt mer aktuellt i en orolig omvärld.
Övningsledaren går igenom dagens moment. Det handlar om rökdykning, håltagning i tak samt personräddning vid bilolycka.
Thim Larsson är en av landets drygt 10 000 deltidsbrandmän. Till vardags arbetar han som elektriker på Assemblin i Varberg med arbetsplats Värö bruk som underhållselektriker.
Det var för snart två år sedan som han tog sitt första steg för att bli deltidsbrandman.
Hans svärfar är styrkeledare på räddningsstationen i Ullared och han lockade Thim att göra ett rullbandstest på räddningsstationen.
Det innebar att gå i snabb hastighet med en utrustning på 24 kilo på ett åtta graders lutande rullband.
Cykla i bastun
Thim klarade det första testet och därefter deltog han under en hel dags tester på räddningsstationen.
– Det var fysiskt jobbigt, full belastning hela tiden. Sådant som att cykla i bastun, dyka, simning, bänkpress – och intervjuer, en riktigt jobbig dag, berättar han.
I slutet av dagen sade testledarna till Thim: ”vi kommer att gå vidare med dig”.
Därefter gick Thim Larsson grundutbildningen på två veckor, sedan fick han gå skarpt. Det tog en och en halv dag tills han fick sitt första skarpa larm: ”träd på väg”.
– Då dunkade hjärtat och adrenalinet var högt. Men styrkeledaren hade hunnit dit först och fått bort det mesta, så det var mer ”gren på gångbana” när jag kom dit. Det värsta var att det var svärfar som var styrkeledare, berättar Thim Larsson med ett leende.
Beredskap var tredje vecka
Övningar sker kontinuerligt och Thim har nu hunnit gå många sådana. De flesta sker på kvällar och helger.
Han har beredskap var tredje vecka, vilket innebär att när larmet på sökaren kommer måste han släppa allt och ta sig till stationen inom fem minuter. Han arbetar som vanligt och tar då extrapass som jour på stationen i Värö, nära arbetsplatsen.
När han inte arbetar har han sin jour på stationen i Ullared där han och sambon bor. Stationen har ungefär 90 larm per år.
Thim Larsson uppskattar att han själv åkt på ungefär 60 larm sedan han började som deltidsbrandman 2024.
– Man låser ju upp sig var tredje vecka. Man får anpassa livet. Men min sambo är van, eftersom hennes farsa också är deltidsbrandman, säger Thim Larsson.
För att bli anställd som deltidsbrandman krävs att den ordinarie arbetsgivaren, Assemblin i Varberg i Thims fall, godkänner att den anställde tar uppdraget.
– Chefen var lite tveksam först, han tänkte att jag skulle vara borta väldigt mycket, men så behöver det inte vara. Räddningstjänsten har ett material för att förklara för arbetsgivare vad uppdraget innebär, och det är positivt för företaget att de får en anställd som är utbildad inom brand och sjukvård, så han gick med på det till slut, säger Thim.
Under övningen i Falkenberg går övningsledarna igenom övningen i rökdykning. Det var problem med slangen, den drogs åt fel håll, ventilationen tog för lång tid, och radiosystemet krånglade.
– Ni måste göra något åt det, när ni inte har kontakt. Oavsett om det ligger personer där inne så måste vi ha kommunikation ut om det är rökdykning, händer det något där inne måste vi ha kontakt, annars är vi körda, säger övningsledaren.
Första skarpa branden
Det handlar om säkerhet, och effektivitet. Brandmännen får riktlinjer hur de kan underlätta vid liknande händelser.
– Positionen och styrkan på fläkten. Det hade kunnat gå att ta in den längre in, och satt den på helfart i en minut, så vi får snabbare fri sikt, säger ledaren.
Thim Larsson, deltidsbrandman i Ullared.
Thim Larsson gjorde sin första skarpa brandutryckning strax före jul 2025. Larmet kom sent på kvällen när han satt i soffan med sambon. På tre minuter var han framme på stationen.
– Vi hoppade in bak i brandbilen och klädde oss för rökdykning under framkörningen.
Det var en villa i skogen utanför Ullared som brann. Två rökdykare skulle gå in, Thim var den ene. De fick veta att ingen människa var kvar i byggnaden.
– Vi gick in och började söka. Det var väldigt dålig sikt och väldigt varmt. Såklart pumpade adrenalinet, men jag var trygg med min kollega. Vi vet vad vi ska göra, vi ska söka upp branden och släcka.
Trafikolyckor
Thim Larsson har varit på andra skarpa larm där livräddning har varit prioritet. Som trafikolyckor.
Där kan brandmännen vara de första på plats, innan ambulans hunnit fram.
Under övningsdagen i Falkenberg tränar brandmännen även på att ta ut personer ur bil.
Situationen är en bil som hamnat på taket efter en trafikolycka, där det finns en person på förarplats och en person i baksätet.
Thim Larsson med ”spridaren”, ett hydrauliskt losstagningsverktyg, som används för att få upp bildörrar och fönster vid bilolyckor.
Thim får uppdraget att få upp dörrarna med hjälp av ett hydrauliskt losstagningsverktyg, en så kallad spridare, hans kollegor hjälper till med saxverktyg.
Till slut får brandmännen ut personerna ur den skadade bilen. Den här gången var det bara dockor, men trafikolyckor med riktiga människor sker där brandmännen får göra livsuppehållande insatser.
– Man måste kunna hantera både det fysiska som det psykiska, säger Thim Larsson och tillägger att det finns rutiner efter alla dödsolyckor och villabränder.
– Vi ska sätta oss ned och prata efter sådana händelser, och mår man dåligt får man hjälp.
Hur kommer det sig att du valde att ansöka till uppdraget som deltidsbrandman?
– Jag kände att jag ville hjälpa till på något sätt. Dra mitt strå till stacken och stötta samhället. Sedan får man ju utbildning och utvecklas som person.
– Men vi behöver bli fler, det är underbemannat i hela landet. Det spelar ingen roll vad du har för kön, klarar du testerna och sedan går utbildningen så är du redo.