Simona Mohamsson ger dig anledning att hata politiker
Simona Mohamsson driver sin vilja genom chocker och utpressning. Det är ingen vacker sak, skriver Arbetets politiska redaktör.
”Har du gått runt och misstänkt att svenska politiker är principlösa kappvändare, dubbelspelande opportunister som är beredda att förnedra sig hur som helst?”, skriver Daniel Swedin.
Simona Mohamsson är för de flesta svenska väljare en rätt okänd person.
Och när samma väljare frågas om vilka partiledare de känner förtroende för har Mohamsson länge varit tryggt parkerad i botten.
Till en del kan det där förstås förklaras med att hon leder ett litet parti och att de flesta människor inte funderar så mycket på politik mellan valen.
Kändisskap och förtroende kan komma snabbt, inte minst när nästa riksdagsval bara är sex månader bort.
I fredags fick L-ledaren möjligen sitt genombrott när hon ömt omfamnade Jimmie Åkesson i riksdagens presscenter.
Bilderna kablades ut över riket, inte sällan ackompanjerade av påminnelser om vad Mohamsson sagt om Åkesson och hans parti i närtid.
Särskilt Mohamssons konto på X, sociala medier-plattformen som tidigare hette Twitter, är en guldgruva.
Löften värda noll
2021 skrev Mohamsson att hon valde att organisera sig politiskt efter att SD kom in i riksdagen.
”Jag kommer aldrig att medverka att mitt engagemang används för att ge SD inflytande.”
”SD har sina rötter i nynazismen, det har aldrig erkänts, tagits avstånd från eller förklarats av dagens SD. Tvärtom.”
I förrfjol deklarerade hon att ”SD är större Putinvänner än Sverigevänner”.
Dessutom finns det massor av tweets som slår fast att Liberalernas fastslagna röda linjer mot SD för alltid kommer att bestå.
I tv sprack fasaden
Den nu avskaffade hållningen blev lite extra genant för Mohamsson när hon dök upp i SVT:s Aktuellt-studio i fredags.
Hon blev visad ett fem månader gammalt klipp där en reporter frågar:
– Kan väljarna lita på att du under inga omständigheter ändrar dig på den här punkten? Att du inte kommer att släppa fram några SD-ministrar?
– Ja.
Tillbaka till studion. Och partiledarens långa tystnad och stela leende.
”Och vill du känna föraktet växa lite kanske du bör gräva ner dig i den interna processen som ledde fram till att Mohamsson omfamnade Åkesson i fredags”, skriver Daniel Swedin.
I går kväll var det så dags för Mohamsson att medverka i Agenda.
Den som gillar att se politiker uppträda som dementa skådespelare med manus författat av någon som lider av palilali (ansvar var ordet för aftonen) fick verkligen sitt lystmäte.
Det är möjligt att Liberalerna genom sin operation inför fredagsmyset förra veckan säkrade några stödröster (folk har ju så konstiga böjelser).
Men det är nog ändå för det växande politikerföraktet som Simona Mohamsson gjort sin mest bestående insats.
Så pressades Liberalerna
Har du gått runt och misstänkt att svenska politiker är principlösa kappvändare, dubbelspelande opportunister som är beredda att förnedra sig hur som helst?
Ja, då har Simona Mohamsson givit dig finfint stöd för din sak.
Och vill du känna föraktet växa lite kanske du bör gräva ner dig i den interna processen som ledde fram till att Mohamsson omfamnade Åkesson i fredags.
Vi backar klockan till dagen för beslutet som Mohamsson nu upphävt.
Det var partiets högst beslutande organ, landsmötet, som den 21 november 2025 fattade beslut om att Liberalerna ska verka för en ny Tidö-regering men utan SD-ministrar.
Det beslutet föregicks av ett partistyrelsemöte månaden innan, den 10 oktober.
Men innan mötet ens började kunde ledamöterna läsa på DN Debatt att Mohamsson redan bestämt sig för Tidö utan SD. Signalen till partiet gick inte att missförstå: Får inte partiledaren som hon vill så får ni leta efter en ny partiledare.
Så rev hon upp beslutet
Hon fick som hon ville.
Sedan blev det 2026 och opinionssiffrorna vände inte uppåt – trots liberala löften om att förbjuda både strypsex och att köpa kläder från Kina.
I hemlighet började Mohamsson i stället konspirera mot den egna politiska linjen. I februari tillsatte hon en liten grupp som fick i uppdrag att ta fram en politisk överenskommelse med SD.
Partiets riksdagsgrupp eller partistyrelse visste alltså inget om att partiledaren arbetade för att upphäva ett beslut fattat av partiets högsta beslutande organ.
Och när uppgörelsen var klar med SD kallades partistyrelsen till mötet i fredags. De fick en överraskning slängd i ansiktet, igen. Partiledaren vill att SD ska få ministerposter.
Men 13 ledamöter röstade för SD-regering. Åtta emot.
Men eftersom det nya beslutet går emot det gällande landsmötesbeslutet blir det ett extra landsmöte den 22 mars.
Hyckleriet fullt synligt
Nio dagar får partiet på sig att reagera, förankra eller mobilisera mot partistyrelsens beslut. Men på söndag finns bara en punkt på dagordningen: val av partiledare.
Mohamsson använder sig av överraskningsmomentet igen och avgår om hon inte får igenom det som hon, i strid med gällande landsmötesbeslut och utan att förhandlingarna varit kända eller godkända av partiets beslutande organ, förhandlat fram med Jimmie Åkesson.
Här kan det också vara värt att påminna om att Simona Mohamsson i oktober 2022 anmälde dåvarande L-partiledaren Johan Pehrson till partiets granskningsutskott.
Varför?
Mohamsson ansåg att han brutit mot partiets stadgar när han inte informerat partistyrelsen om innehållet i Tidöavtalet.
Ja, jävlar.
Skadan är redan skedd
Oavsett vad man tycker om regeringsfrågan i sak är det svårt att tänka sig att det här apspelet inte varit djupt destruktivt för Liberalerna som parti och för bilden av svensk rikspolitik.
Är det ändå det som räddar kvar L i riksdagen? Stärker Mohamssons förtroende?
Fan vet. Men den liberalpartist som inte vill ge SD statsrådsposter behöver alltså hitta en motkandidat illa kvickt eller börja valarbeta för Magdalena Andersson.
Vad som är enklast får man avgöra själv.