Jimmy föder upp katter på fritiden – grät efter storslam på utställning
Ombudsman på vardagarna. Kattuppfödare på kvällar och helger. ”Det har blivit ett familjeintresse”, säger Jimmy Åsberg.
Jimmy Åsberg föder upp sibirska katter, en ras som är relativt ny i Sverige. Den senaste kullen är åtta veckor gammal.
Man såg det inte riktigt komma. Att han vid 55-års ålder skulle vara en hängiven raskattuppfödare och utställare.
När familjen för 17 år sedan bestämde sig för att skaffa husdjur var tanken ett djur. I dag har Jimmy och hans fru sju vuxna katter och fyra kattungar.
De senare endast åtta veckor gamla. Alla av rasen sibirisk. Anledningen till att det blev just sibirisk, eller sibbe, som Jimmy kallar dem, beror på Jimmys fru Marita.
Hon är pälsdjursallergiker och de testade flera olika kattraser som skulle kunna fungera trots allergin, utan att lyckas. Men så läste Jimmy en artikel om sibiriska katter.
De skulle kunna fungera. Sagt och gjort. Familjen, två vuxna och två döttrar, då 10 och 13 år gamla, satte sig i bilen och åkte till en uppfödare utanför Sundsvall.
Tvåmånaderskattungar sitter inte stilla länge, och Elektrikerns utsända fotograf har ett sjå med få yrvädren att fästa på bild.
Kände inte alls av sin allergi
Väl där kände Marita inte av sin allergi alls. När de fick sätta sig med alla kattungar så tog den äldsta dottern en rödfärgad hankatt i sin famn. Och sedan var det kört.
Familjen blev med en liten rödfärgad Shagon. Men mest var han äldsta dotterns. Det här ledde till avundsjuka bland döttrarna.
Lillasyster ville även hon ha en egen katt, och familjen åkte åter ut på kattinspektion. Även lillasyster fick sin katt.
Nu hade familjen två sibiriska raskatter. En hona och en hane. Mm. Vi kan väl gissa vad som hände sedan.
Sibiriska katter är intelligenta och nyfikna, enligt kattförbundet Sverak. De lär sig lätt och ”pratar” gärna.
Det var dock planerat. Detta efter att den första kattens uppfödare kom på besök, såg stamtavlorna på de två olika katterna och sa: ”Det här är en jättebra kombo. Har ni inte funderat på att ta en kattkull på de här två?”
De funderade, lät katterna genomgå avelstester och slutade ge honan p-piller. Sedan väntade de.
– Honan måste löpa för att de ska bli kattbebisar. När hon sedan löpte blev hankatten intresserad. Och då hade vi ju kattgården där ute. Där fick de vara och dejta. Vi såg att de fick till det. Sedan är det ju naturens regler. Hanen måste göra sin grej och uppvakta honan. Sedan känner hon att nu är det dags, berättar Jimmy Åsberg och tillägger:
– Och då blir det lite action. När hon är klar blir det ett jäkla vrål. Det brukar bli det om honan. Hanen har ju liksom hullingar där nere. Så när han drar ur så märks det.
Många känner till namnet i kattvärlden
Den tveksamma njutningen ledde till tre kattungar. Två röda och en svart, och familjen var säkra på att det var tre hankatter.
Detta då det är ytterst ovanligt med röda honkatter och då även den svarta såg ut som en hane.
Den senare började dock efter några veckor få röda fläckar i det svarta, och utvecklades till en så kallad ”padda”. Då stod det klart, att det inte var tre hankatter, utan tre honor.
– Det var ju en jätterolig start som första kull, säger Jimmy.
Man kan väl säga att familjen nu fick blodad tand. Det blev några kullar till. Så pass många att familjen har ett eget stamnamn: SEZatash, efter familjens två första katter. Den där honan och hanen som fick till det i trädgården för över tio år sedan. Det är numer ett anrikt stamnamn.
– Ja, många känner till namnet i kattvärlden. Vi har ju sålt katter till Växjö, Stockholm, Malmö, Umeå, Piteå, över hela landet.
Domaren ropade – ”Då kom tårarna”
Men familjen har inte stannat vid att föda upp sibiriska kattungar, de har även åkt land och rike runt och visat upp sina katter på utställningar.
Ofta har de också nått prispallen. Jimmy berättar om en tävling i Södertälje för åtta år sedan där han hade med sig fem katter, varav tre kattungar.
– Utställningarna är som Miss Universum, en skönhetsutställning. Katten ska vara väl pepprad, borstad och inga tovor. Den ska ha bra temperament och vara nyduschad och lukta fräscht, förklarar Jimmy.
Domaren ropade upp bästa kattungekull: SEZatash! Jimmy gick fram och mottog priset, en pokal, kattmat och kattleksaker.
Jimmy Åsberg har sålt sina kattungar över hela landet. Men den här kullen blir en av familjens sista.
– Jag var överlycklig när jag hämtade priset, men så säger domaren: ”Det är en man som tagit storslam här i dag, och det är Jimmy Åsberg och hans Zatash”.
Familjens katter vann fyra Best in show vid tävlingen i Södertälje: bästa avelshane, bästa avelshona, bästa kattungekull och bästa uppföljning.
– Då kom tårarna.
Ska trappa ner, trots framgångarna
Det har blivit många utställningar. Ett år var Jimmy på 25 olika runt om i landet.
– Jag har varit mer nörd än vad du har varit, säger Jimmy till frun Marita när vi sitter runt bordet i huset i Njurunda.
Han har tjänstgjort som assistent och burit fram andras katter på utställningar, han har varit ordförande för Sundsvalls kattklubb och utställningskommissarie på utställningar i klubbens regi.
Men nu är tanken att familjen ska trappa ned.
I huset i Njurunda kommer katt efter katt fram, några ligger och sover på olika ställen i huset. Det luktar rent, trots totalt elva katter, varav fyra små ungar.
Kattungarna, endast åtta veckor gamla, har redan blivit rumsrena. De gör som storkatterna, går på de stora toaletterna.
Lilltoan, som de började med, ratar de numer. Även fast det blir höga hopp för de små att ta sig in i stortoaletterna.
När Jimmy plockar fram kattmaten skyndar sig alla katterna till köket.
På gården har familjen en jättelik inhägnad där katterna kan ströva fritt när det är lite varmare ute än vad det är den tisdag i januari som tidningen hälsar på.
När Jimmy slår med en sked mot en matskål i metall vaknar alla katter och går till köket. Det väntas finmat.
De enda konflikter som märks är mellan den hona som är mamma till de fyra kattungarna och hennes egen mamma. Mamman fräser och jagar bort mormodern så fort hon kommer nära.
– Zazza här har ju sin sista kull, sedan blir hon kastrat. Därefter har vi två katter till som tanken är ska få varsin kull till, sedan räcker det, säger Jimmy.
Planen är att Jimmy ska få mer tid till fiske, och att de båda ska hinna resa mer.
Jimmy Åsbergs arbetsliv har kantats av nya jobb, nya orter och många pendlingsresor.
– Jag vill aldrig mer veckopendla, säger han.
Han hade klarat elprogrammet men första jobbet var som operatör på en kemifabrik i Sundsvall. Efter några år behövdes det dock en elektriker på fabriken och Jimmy fick avlägga ett elsäkerhetsprov som han klarade.
1998 sade fabriken upp 100 av 163 anställda. De som fick stanna var främst tjänstemän. Fabriken hyrde i stället in samma anställda av ett annat företag: Eiab, dagens Eitech, där de uppsagda elektrikerna fått nya jobb.
Fiskerulletillverkaren sparkade alla
– Anledningen till att de kunde göra så här var på grund av en dom i Arbetsdomstolen. Abu Garcia, som tillverkade fiskerullar, hade sagt upp sina anställda, och sedan tagit in dem som bemanningsanställda. Domstolen gav företaget rätt.
Som anställd på Eiab gick Jimmy med i Elektrikerförbundet. Samtidigt jobbade han som resemontör, efter att han tröttnat på att åka till kemifabriken.
– Det var inte alls samma goda stämning som tidigare där, säger han.
Jimmy tröttnade på att ligga ute på jobb, han ville hem till familjen. Så han bytte firma. Det gick bra i ett halvår. Sedan skickades han iväg på ytterligare ett traktamentsjobb. Då för att byta ut all el på Konsum i Ånge.
2003 varslade Elektrikerförbundet om strejk med syftet att få bort pressade byggtider. Det var stressigt, men även farligt för elektrikerna när arbetet på byggena skulle gå allt snabbare.
Men dåvarande Installatörsföretagen tog hjälp av Svenskt Näringsliv som vände sig till LO. LO i sin tur diskuterade med Elektrikerna, och varslet drogs tillbaka. I stället skulle hela LO driva arbetsmiljöfrågan under 2004 års avtalsrörelse.
Det året blev det konflikt på Elektrikernas område. 450 elektriker gick ut i strejk på 34 olika arbetsplatser, varav Konsum i Ånge var ett.
Där Jimmy Åsberg arbetade som resemontör. Strejken pågick i 20 dagar. Då enades parterna om ett nytt avtal. Ett avtal där arbetsmiljölagen är inskriven i avtalet.
– Det är den kollektiva styrkan. Det är så vi kan förbättra arbetsvillkoren, säger Jimmy Åsberg i dag, 22 år senare.
Elektrikernas ombudsman blev kommunalråd
Någon plan på att bli ombudsman hade han inte vid den där tiden. Men han hade hela tiden haft ett fackligt engagemang. Skyddsombud, klubbordförande, ackordsansvarig, ledamot i avdelningsstyrelsen, och ledamot i förhandlingsdelegationen på installationsavtalet.
En av ombudsmännen i området skulle gå i pension 2008, och han föreslog att Jimmy skulle gå aspirantutbildningen till ombudsman så han skulle kunna ta över när tiden var inne. Ett par år innan antogs så Jimmy till utbildningen, och då föll det sig så att Elektrikernas ombudsman i Gävle valdes till kommunalråd i staden. Jimmy fick vikariatet och familjen flyttade till Gävle.
Hans allra första ärende som ombudsman gällde felaktig anställning av lärlingar. Företaget Nea hade provanställt två lärlingar, något som inte var förenligt med avtalet.
– Prövotid var enligt avtal, men då gäller det endast de första 720 timmarna, och då ska lokala ELY göra en bedömning av lärlingens förutsättningar för att klara jobbet. Det här handlade om provanställning, berättar Jimmy.
Ärendet slutade med att företaget fick betala skadestånd för felaktig anställning.
Jimmy Åsberg är tillbaka hemma i Njurunda, efter flera flyttar för jobbets skull.
Familjen stannade i Gävle i tre år, då skulle en ny regionchef i norr skulle anställas. Jimmy sökte och fick till slut jobbet.
Där stannade han i sex år. Då söktes en ombudsman till förbundskontoret. Även detta jobb gick till Jimmy Åsberg, och nu hade döttrarna flyttat hemifrån och Jimmy och hans fru kikade på boende i Stockholm.
Men så blev en av döttrarna gravid, ensamstående. Planerna på att bosätta sig i Stockholm ställdes in. I stället veckopendlade Jimmy mellan Sundsvall och Stockholm. Det höll i tre år. Då blev en ombudsmannatjänst i Sundsvall ledig.
– Nu är jag tillbaka, och jag tycker det är så roligt att jobba ute och träffa medlemmar. Jag vill inte sitta på kontor.
I dag har Jimmy Åsberg arbetsområde Västernorrland och Hälsingland, han har även ansvaret för kraftverksavtalet i regionen.