Facket sågar regeringens förslag om undersköterskor: ”Behöver inte arbetskraftsinvandring”
Att undersköterskor slipper regeringens höjda lönekrav möts inte av några applåder från undersköterskornas eget fackförbund, Kommunal.
– Vi behöver inte arbetskraftsinvandring, säger fackets avtalssekreterare Johan Ingelskog.
Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal.
När regeringen levererade beskedet – att vård och omsorg ska undantas från de nya, tuffare reglerna för arbetskraftsinvandring – hoppades de att det skulle välkomnas av många.
– Detta kommer inte minst beröra många undersköterskor som blir glada och lättade över detta besked, och framför allt alla deras kollegor, sade Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch på en pressträff.
”Ingen brist på arbetare”
Men så värst glatt och lättat togs nyheten inte emot av undersköterskornas eget fackförbund, Kommunal:
– Nej, vi behöver inte arbetskraftsinvandring. Vi är emot att man ska göra undantag, säger fackets avtalssekreterare Johan Ingelskog.
Enligt Ingelskog är det inte en avsaknad av människor i Sverige som skapar äldreomsorgens personalkris – utan att det inte är tillräckligt många av dem som redan finns här som vill ta jobben.
– Vi har ingen brist på arbetare – vi har brist på rimliga arbetsvillkor.
Kräver över 33 000 i lön
Regeringens besked handlar om nya löneregler som börjar gälla 1 juni, och gäller personer som invandrar från ett land utanför EU till Sverige för att jobba.
För att få ett arbetstillstånd behöver man då ha en lön på minst 90 procent av en svensk medianlön, vilket förra året motsvarade omkring 33 400 kronor.
I en kommentar till Arbetet säger migrationsminister Johan Forssell (M) att de nya lönekraven är viktiga för att ”komma till bukt med det fusk som funnits inom systemet och för att fler som lever i Sverige ska komma i arbete”.
Samtidigt betonar Johan Forssell att undantag behövs för att förändringen ”inte ska få oproportionerliga konsekvenser för branscher som har svårt att rekrytera nationellt”.
Facket: Dubbla signaler från regeringen
Men facket Kommunal tycker inte att regeringens politik hänger ihop.
Å ena sidan öppnar regeringen för mer arbetskraftsinvandring till omsorgen – å andra sidan inför de högre krav på dem som ska jobba där, säger Johan Ingelskog.
– Det verkar inte som att vänster hand vet vad höger hand vill.
Undersköterska har blivit en skyddad yrkestitel, utbildningskraven har skärpts och man kräver att personalen ska prata bra svenska, poängterar han.
– Allt det här bygger ju på att arbetet är komplext och kräver både utbildning och goda kunskaper i svenska. Då är det svårt att se hur vi ska kunna ha arbetskraftsinvandring till de här yrkena.
SKR: Behöver fler invandrare i välfärden
Hos arbetsgivarna i Sveriges kommuner och regioner (SKR) låter det dock annorlunda – där välkomnar man undantaget som ett sätt att få tillräckligt med personal till välfärden.
”Det råder stor brist på arbetskraft på svensk arbetsmarknad och i välfärden, och vi behöver både dem som vill komma hit från andra länder för att arbeta och dem som redan finns i landet”, skriver SKR:s ordförande Anders Henriksson i en kommentar till Arbetet.
Att arbetskraftsinvandrare behövs för att kunna bemanna äldreomsorgen i vissa kommuner är något bland annat Marie Mattsson, rekryterare i Boden kommun, vittnade om i Arbetet i höstas.
Hon lyfte då att kommunen satsat resurser på att utbilda arbetskraftsinvandrare de senaste åren, och att personalen nu hamnar i kläm med nya lönekrav.
– De har varit hos oss länge, fått språkundervisning och blivit jätteduktiga – och plötsligt bara “tjoff”, så får de lämna. Det är jättetråkigt, sade hon till Arbetet då.
Fler undantag väntas
Även Johan Ingelskog på Kommunal tycker att det är fel att personer som redan kommit till Sverige drabbas av ändrade migrationslagar.
Men på sikt tror han att fokus för att lösa äldreomsorgens problem behöver ligga på att göra det mer attraktivt att jobba där, jämfört med andra branscher.
– I många av de här orterna konkurrerar äldreomsorgen med industrin, där man får högre lön och arbetar färre timmar. Då är omsorgen inte konkurrenskraftig som arbetsgivare, säger han.
Regeringen gav tidigare i år Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram ett förslag på en lista över yrken som ska undantas från lönekravet.
Senast den 20 mars ska listan presenteras för regeringen.