Fast i gruvbrand – SOS Alarm fick inget veta: ”Sjukligt att tillåta det”
Flera LKAB-anställda sitter fast i brandrök – 600 meter ner i gruvan. Personal på Gällivare räddningstjänst får skräckslagna sms från människor de känner på LKAB. Men ingen har larmat via 112. Arbetet avslöjar varför.
Vid den kraftiga branden 2024 larmades inte SOS Alarm förrän efter 1,5 timme. Bilderna är från LKAB:s egen brandutredning.
Flera personer sitter fast i sina fordon 600 meter ner i LKAB:s gruva i Malmberget. Det brinner under jord och röken gör att de inte kan ta sig någonstans.
Personal på Gällivares räddningstjänst får sms. Personer de känner skickar bilder på brandrök och skriver att de försökt kontakta sina nära och kära. De är rädda för sina liv.
Ändå har räddningstjänsten inte fått något larm om att det brinner i gruvan. SOS Alarm larmas inte förrän 1,5 timme efter att branden upptäcks.
Det här dramat utspelar sig den 12 oktober 2024.
”Något sjukligt i det hela”
Men varför tog det så lång tid innan SOS Alarm fick veta?
Vid LKAB:s gruvor i Svappavaara och Kiruna ska SOS Alarm larmas direkt genom 112 om det händer en brand eller annan nödsituation.
Men vid Malmberget fungerar det annorlunda. Där ska man först ringa ett nummer som går till vakten. Vid brand kontaktar vakten befälet vid LKAB:s industribrandkår, som avgör om SOS Alarm ska kopplas in.
Vid branden 2024 uppstod kraftig rökutveckling i delar av gruvan. Bilden från släckningsarbetet är från LKAB:s egen brandutredning.
I fallet med branden larmas SOS Alarm efter 1,5 timme.
– Det är själviskt. Det är något sjukligt i det hela. Jag förstår inte hur LKAB:s ledning kan tillåta att det får vara så här 2026, säger en källa om rutinerna.
I LKAB:s leverantörshandbok står det svart på vitt:
Utdrag ur LKAB:s leverantörshandbok. För gruvorna i Svappavaara och Kiruna är instruktionen att ringa 112 vid nödsituationer. I Malmberget ska man ringa ett lokalt telefonnummer.
Oro hos räddningstjänsten
LKAB:s rutiner vid Malmberget gör också att det gror en oro i Emma Franz, enhetschef på Gällivares räddningstjänst.
Ett avtal slår nämligen fast att den kommunala räddningstjänsten bär huvudansvaret för insatser i gruvan.
– Det står tydligt i lagen om skydd mot olyckor att kommunal räddningstjänst är ansvarig för händelser om det finns ett samverkansavtal. Då måste vi kunna ta vårt ansvar – vilket vi inte kan om vi inte får veta någonting, säger hon.
Branden 2024 ledde till omfattande brand- och rökskador på material i gruvan. Bilden är från LKAB:s brandutredning.
Personerna med dödsskräck som sitter fast i fordonen räddas till slut.
Men inte av LKAB:s brandkår, som inte begärt förstärkning av kommunens räddningstjänst.
Utan av kollegor, som trotsar brandröken och undsätter sina kollegor.
”I detta fall gick det bra och ingen person skadades men utfallet hade kunnat vara annorlunda. Det är viktigt att hjälpresurser kommer till platsen så snart som möjligt”.
Så står det i räddningstjänstens anmälan till Arbetsmiljöverket efter branden.
Larmas sent igen
Enhetschefen Emma Franz och räddningschefen Frida Klarin gjorde en anmälan eftersom de menar att personalen inte får rätt förutsättningar om de inte får larmet på rätt sätt – alltså via SOS Alarm.
Det var inte första gången 112 ringdes sent, och den 30 januari i år händer det igen.
LKAB:s vakt larmas 11.00. SOS Alarm larmas 30 minuter senare.
– Det är 30 minuter för sent, säger Emma Franz – som önskar att LKAB vid Malmberget gör om hela sitt larmsystem och ser till att deras personal ringer 112 direkt.
– Så gör hela det övriga samhället. Det kan leda till onödiga missförstånd.
Stort batteri fattar eld – ”mardröm”
Det är ett stort batteri till en batteridriven lastmaskin som börjar brinna på verkstaden över en kilometer ner i gruvan.
– Det här har varit allas mardröm sedan det kom fram att vi skulle få batteridrivna maskiner – de är svåra att släcka, säger en källa till Arbetet.
Att batterierna väcker oro bland personalen, bekräftar huvudskyddsombudet Michael Höynälä. LKAB är sedan några år inne i en process där allt fler av gruvans stora maskiner ska bli batteridrivna.
– Riskbedömningarna till batterierna är inte hundraprocentiga. Man ska alltid ha batterierna på en plats där det går att ventilera ut den giftiga röken – men nu började batteriet ryka på ett ställe där det inte gick.
Fyra personer förs till sjukhus efter att ha andats in rök, enligt LKAB:s interna dokument om händelsen.
”Bortglömd och ignorerad”
I LKAB:s dokument framkommer också att inte alla nås av information om att det brinner och att gruvan ska utrymmas.
En arbetsgrupp får varningen nästan två timmar senare när de lämnade arbetsplatsen.
”Det saknades fungerande wifi och radiokommunikation på den plats vi befann oss”, skriver personen i LKAB:s interna system.
Anteckning om branden i januari från LKAB:s interna system. Av den framgår att personal jobbade kvar i gruvan utan att få information om att de skulle utrymma.
En annan person skriver i ett annat dokument att hon ”blev bortglömd och ignorerad” och att hennes tagg inte registrerat att hon var nere i gruvan.
– Om det brinner i gruvan är en av de viktigaste frågorna: Hur många personer finns där och var är de någonstans? Säger Emma Franz.
Många brister i utredning
Michael Höynälä, huvudskyddsombud i gruvan, förklarar att det finns delar i gruvan där det råder radioskugga – där det inte går att kommunicera. Det finns rutiner för att man ska hålla kontakten, berättar han.
– Det viktiga är att chefen har koll på var personalen är och tar ansvar för att de hämtas därifrån om det brinner, säger han.
Även under branden hösten 2024 fanns brister i kommunikationen.
I LKAB:s utredning av händelsen står att bolagets styrningscentral inte lyckades få koll på var alla befann sig i gruvan förrän branden var över, eftersom persontaggsystemet inte fungerade som det skulle.
I utredningen står även att flera samlingsrum – som anställda uppmanades uppsöka under branden – var bristfälliga.
Gruvan i Malmberget är en av LKAB:s tre stora järnmalmsgruvor i Lappland.
Låg standard i samlingsrum
Ett samlingsrum var kallt och telefonen i rummet var trasig.
Andra behövde vänta utanför ett samlingsrum – beredda att gå in om röken kom dit – ”på grund av den låga standarden” i rummet.
Och personer som tog sig till ett samlingsrum över 800 meter ner i gruvan behövde lämna det eftersom rök kom in i rummet genom ventilationen.
Huvudskyddsombudet Michael Höynälä berättar att LKAB har börjat åtgärda felen som uppdagades i utredningen.
– Det gäller att man har allting på plats när det gäller säkerhet kring brand i gruvan. Samlingsrummen ska vara okej, utrymningsvägarna ska vara okej, ventilationen ska vara under kontroll och folk ska ha övat på brand.
”Alla borde öva på brand”
Men inte alla deltar i brandövningarna vid Malmberget, berättar Michael Höynälä.
– De som inte övar på brand har ingen brandberedskap – sa någon om brandkatastrofen på Scandinavian Star, säger han och fortsätter:
– Alla borde öva på brand i en gruva som har begränsat med utrymningsvägar. Om man tittar på gruvkatastrofer generellt i världen brukar man vara fast i en gruva ungefär en vecka innan man får ut folk. Vad har vi för beredskap för det? Det behöver vi diskutera mer, säger han.
LKAB:s svar
LKAB:s presstjänst svarar på Arbetets frågor via mejl:
Varför ska man inte ringa 112 först vid Malmberget?
”I Malmberget har vi en egen räddningstjänst inne på industriområdet, som snabbt kan vara på plats vid en händelse. Att ringa det interna larmnumret innebär att våra egna resurser aktiveras så snabbt som möjligt. Vid skarpt läge går larmet direkt även till 112.”
Varför har Malmberget en annan rutin än vid LKAB andra gruvor?
”Man har valt olika arbetssätt och samordningsrutiner lokalt i Kiruna, Svappavaara och Malmberget i syfte att få en så effektiv hantering som möjligt utifrån sina förutsättningar.”
Kritiker menar att det kan leda till onödiga missförstånd – hur ser ni på det?
”Man kan alltid ringa 112 också. Om det interna larmnumret används är insatsen snabbare på plats och krisledningskedjan inom området initieras. Om larmet går via 112 ska SOS Alarm ringa LKAB:s resurser vilket kan orsaka fördröjning i kedjan.”
Varför larmade ni inte 112 när det fanns personer som satt fast i rök hösten 2024?
”Händelsen hanterades inledningsvis med interna resurser och 112 larmades när mer information om händelsen var klarlagd. Själva brandförloppet var under kontroll, men rök spred sig som orsakade dålig sikt på några utsatta områden. Därav blev personer kvar i fordon och fick information om att hålla sig kvar till undsättning. Inget livshotande läge bedömdes föreligga varför fokus för brandstyrkan var att säkra platsen och spärra av områden.”
Hur ser ni på att kollegor räddade de nödställda i röken och inte LKAB:s brandmän?
”Se svar ovan.”
Varför fungerar inte taggsystemet som det ska?
”Taggsystemet fungerade inte tillfredställande vid händelsen den 12:e oktober 2024. Vi har arbetat med leverantören och säkerställt funktion. Den 30 januari fungerade taggsystemet som tänkt. Vi inför även ett kompletterande system som möjliggör att larm och information går ut direkt till de anställdas mobiltelefoner.”
Hur kan det vara möjligt att inte alla i gruvan informeras om brand och utrymning när det brinner?
”Alla får information, men det kan ta olika lång tid och variera i vilken form beroende på situation. Gruvan är väldigt stor, vi har cirka 60 mil väg under jord och det är inte ovanligt att vi är mellan 200–300 personer som arbetar samtidigt i gruvan. Information går via flera kanaler vid nödläge och larm.”
