Svenskt Näringsliv om skillnaden mellan större och mindre bolag: ”De kan vara mer effektiva”
Både omsättning och antalet anställda svänger mer i börsbolag än i privatägda, mindre bolag.
– För familjeföretagen är det ofta viktigare att behålla kontrollen över bolaget, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt näringsliv.
Börsnoterade Bravida fick under pandemiåret 2020 två val. Att antingen använda det statliga korttidstödet eller att säga upp personal för att kunna ge aktieutdelning till ägarna.
Enligt reglerna fick man inte ta emot det statliga korttidsstödet och samtidigt betala ut aktieutdelning.
Bravida valde då att betala tillbaka korttidsstödet, säga upp personal och betala ut aktieutdelningen. Det har Elektrikern tidigare berättat om.
Bravida noterades på Nasdaq Stockholm hösten 2015. Men de flesta av Svenskt Näringslivs medlemsföretag är inte börsbolag, utan mindre och medelstora familjeägda företag.
Chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt är noga med att understryka att både börsbolag och mindre, privatägda, familjeföretag behövs.
Vinst inte viktigast för små företag
Men han vill gärna lyfta fram de många små och medelstora familjeägda företagens betydelse, inte minst under lågkonjunkturer, för att de bidrar till stabilitet.
Om man inte är börsnoterad kan man inte skala upp lika fort.
– Men det finns en massa forskning på att det för dessa företag inte är viktigast att gå jättemycket med vinst, utan att behålla sitt oberoende och kontrollen över företaget, säger Sven-Olov Daunfelt.
Företagandet är för dem ofta mer en livsstil och ett livsverk. Man vill gärna kunna behålla sin personal, som blir en del av familjen.
– Jag har träffat ett flertal företagare under krisåren, som trots att de egentligen borde ha sagt upp personal, inte gjorde det, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Stora börsnoterade bolag mer effektiva
De stora börsnoterade bolagen har å sin sida fördelen att de snabbt kan skala upp sin verksamhet och dra nytta av stordriften på olika sätt.
– De kan bedriva verksamhet mer effektivt, med allt ifrån inköp till marknadsföring till stora uppdrag, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Svenskt Näringsliv har undersökt i vilken mån medlemsföretagen behöll sin personal under pandemiåren.
De visade det sig att många av de mindre företagen valde att ”övervintra” sin personal, så kallad labour hoarding.
– Man hoppades på att lågkonjunkturen inte skulle vara så länge och att man skulle kunna ha kvar personalen tills dess. Men sedan har man inte klarat av det, säger Sven Olov Daunfeldt.
Efter pandemin inledde Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina. Det drev upp kostnaderna för företagen, och Riksbankens höjde räntan. Det slog hårt, framför allt mot byggbranschen.
– Det blir särskilt tufft för mindre bolag som kanske inte har jättehög likviditet och mindre resurser. Då står man kanske inför valet att antingen gå i konkurs eller att sälja vidare sitt bolag, säger Sven-Olov Daunfeldt.