Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Annika Norlin och Jonas Teglund vill göra Sveriges minst lyssnade podcast

Artisterna Annika Norlin och Jonas Teglund ser ingen framtid i streamingtjänsterna och ”vill bara snitta sig i handleden” efter inlägg i sociala
medier. Nu har de slutat spela med i algoritmerna och kör efter egen lust på nystartade egna skivbolaget Första tiden.

Snön har ännu inte smält bort utanför caféet i Sickla köpstad där jag möter upp artisterna Annika Norlin och Jonas Teglund.

Häromåret släppte de gemensamma skivan ”En tid att riva sönder” och nu startar de egna skivbolaget Första tiden. Där ska de, enligt pressmeddelandet, släppa sin egen musik.

Först ut är Jonas skiva ”Ett nionde sinne”.

Där Annika har en lång karriär som soloartist bakom sig har Jonas tidigare mer varit en aktör i bakgrunden och samarbetat med artister som Mattias Allberg och Iris Viljanen.

Allt fler svenska artister ger ut sin musik på eget bolag – mycket för att själva ekonomin förändrats radikalt med streamingtjänsternas framfart.

Vi slår oss ned för ett samtal om hur förutsättningarna ser ut att arbeta med musik.

Varför starta skivbolag?

Varför startar man ett skivbolag, i mitten av februari, i Ulf Kristerssons Sverige, 2026?

Jonas: Kanske just därför. Det behövs en annan energi. Att vi heter Första Tiden, detkommer ju från en av mina låtar. En undergångskänsla, att allt är så mörkt. Man kanske ska jobba för att vända på den tanken. Det där var slutet, men nu börjar någonting nytt.

Annika: Det är på många sätt en så otroligt dålig tid för musikbranschen att det nästan nått ett läge när det är frigörande. Nu får jag in mer pengar på att skriva böcker och kommer inte bli rik på den här musiken oavsett. Så då kan jag lika gärna göra det jag vill.

En person med jacka står på snö och lyser upp av en fotolampa som hålls av en annan. Det är skymning. Träd och moln syns bakom.

Annika Norlin startar skivbolaget Första tiden tillsammans med Jonas Teglund.

Hur gör man ens för att tjäna pengar på inspelad musik i dag?

Jonas: Jag tror att de som tjänar pengar, de gör inte musik själva, utan äger andras. Det ska ju inte vi göra. Det är otroligt svårt att tjäna pengar på inspelad musik. När folk säger att vem som helst kan göra en platta på sin dator är det ju sant, men vi jobbar med musiker och det kostar väldigt mycket.

Annika: Spelplanen är så att man måste erbjuda sin person på sociala medier för att folk ska se att man släpper musik. Det är bara så själadödande att göra det. Lägg ut två inlägg per dag på sociala medier där du kollar rakt in i kameran och säger ”hej, jag heter Annika Norlin.” Spela med i Spotifyalgoritmerna. Man skulle kunna göra så. Men det tar död på allt.

– När vi har gjort ett inlägg vill vi gå hem och snitta oss i handleden. Det här är väl lite att man vill försöka hitta en glädje.

Jonas: Ja.

Annika: Och då kanske resultatet blir att vi inte kommer tjäna så mycket pengar.

Tjänar mer pengar på böcker

Annika Norlin har de senaste åren rönt stora framgångar som författare, så även internationellt. Inte minst med prisade romanen, ”Stacken”.

Jag tycker du var inne på någonting spännande Annika, Att du tjänar mer på dina böcker. Har vi alltså nått punkten där det är lättare att leva på sitt författarskap än som artist?

Annika: Jag har ju haft väldigt tur med mina böcker, så jag vet inte om det är så överlag.

– Det har ju också gått bra för mig inom musiken men jag har nog aldrig tjänat så mycket pengar som folk tror på den.

Jonas: Spotify-streamingen tog bort möjligheten att sälja något fysiskt. I bokbranschen tyckte folk det var så låga ersättningar för böcker. Men man fick i alla fall 20 kronor för en bok. Vet ni vad man får för en skiva? I bästa fall får man fyra öre per stream, som ska delas och täcka alla kostnader.

Det är svårare nu än på 90-talet att anklaga någon för att vara en sellout.

Annika: Jo, nu reagerar man ju alltid så om någon gör Coca-Cola-reklam. Man bara: ”Ja, du gör det du måste göra.”

En kvinna med blont hår i svart kappa står utomhus framför höga smala grenar på natten och ser rakt mot kameran med allvarlig min.

Annika Norlin är prisad artist och författare som slog igenom under artistnamnet Hello Saferide, som sedan blev svenska Säkert! och slutligen bara Annika Norlin. Hon har släppt sju fullängdsalbum, flera singlar och EP:s.

Lanserat podcast om sin musik

I samband med skivbolagslanseringen har duon också lanserat en podcast där de pratar om sin musik. Även den heter, som bolaget, Första tiden och ett avsnitt ska komma parallellt med varje låtsläpp. Det blir, minst sagt, rätt underbart nördigt när de går in i låtarna.

I podden berättar Jonas ingående om hur han jobbade med konstruktionen av texten till nyss släppta första singeln Aria #2.

Du är liksom värre än jag, som ändå tycker väldigt mycket om att sitta och flytta om i text, tänka på ordval och redigera.

Jonas: Jag tycker det är jättekul. Som att jag använt ett adjektiv som ett substantiv. Ett ord som inte finns. Jag fick panik. Tänkte att folk kommer skratta åt mig. Men sen kom jag på att jag sjunger ”det finns inga dispositiv” där ”dispositiv” är det ordet.

– Det blev en annan innebörd när ordet inte ens finns. Sånt tycker jag är coolt.

Annika: Ditt sätt att skriva text påminner mycket om poesi. Man måste läsa flera gånger för att bottna i orden på ett annat sätt och vad varje ord betyder. Jag kanske mer håller på med något ganska rakt berättande där jag hoppas att det ändå ska finnas något som växer och stannar kvar länge.

Jonas: De flesta skulle tycka att man är en idiot om man satt och pratade om såna här saker. Men vi tycker att det är väldigt kul.

Ni påstår i pressreleasen att musiken som Jonas gör är hopplöst otidsenlig.

Annika: Alltså att min bild av din musik är att den är otidsenlig på så sätt att den verkligen
belönar den som orkar stanna kvar och rota länge.

Jonas: Ja, precis.

Annika: Allting i vår samtid ropar ju att saker ska vara omedelbara för annars kommer ingen att lyssna. Annars hamnar det inte på några Spotify-listor.

Jonas: Det är väl de aspekterna jag också tänker är otidsenliga. Att nörda in i textens syntax. Det är liksom ingen som har efterfrågat det i ett pop-sammanhang. När jag hittar sådan kultur blir jag jättepeppad. Någon skriver om en konstig grej. En liten tanke. Att det inte bara är en vanlig poplåt.

En man med svart rock och mössa står bland höga vass utomhus i skymningen, med snö på marken och en kulle bakom.

Jonas Teglund drev tidigare förlaget Teg publishing samt har spelat och skrivit musik tillsammans med artister som Mattias Alkberg och Iiris Viljanen och Hurula. 2024 släpptes En tid att riva sönder, hans och Annika Norlins gemensamma skiva. Ett nionde sinne är Teglunds första egna skiva.

”Vi är kompromisslösa med vår musik”

Ni är ju två av Kultursveriges mest likeable personer som nu startar skivbolag ihop. Hur rock’n’roll blir det egentligen?

Annika: Både du och jag, Jonas, är ju ändå väldigt kompromisslösa med vår musik. Vi har liksom inga problem att dra ganska tydliga gränser där. Så kanske inte så rock’n’roll, men ganska tydliga.

Jonas: Jag vill bestämt hävda att jag är lite rock’n’roll.

Annika: Är det för att du har spelat med Hurula?

Jonas: Ja, precis. Jag har ändå spelat mycket rock. Alltså jag tänker att vi är ganska kompromisslösa med vad vi gör. Men inte rock’n’roll på det sättet. Ingen av oss har ju adhd.

Annika: Nej, precis.

Jonas: Det är ganska ovanligt att man ändå vill skriva och göra musik.

Annika: Du och jag är mer åt det neurotiska hållet. Vi rockar det i stället.

Jonas: Det är väl det vi för till bordet.

Vad blir resan framåt nu då?

Annika: Jonas ska släppa sin skiva. Lite senare så kommer jag att släppa musik. Det är väl resan. Och sen är ju tanken att för varje släpp ska vi göra ett avsnitt av podden, som kanske
tre personer kommer att lyssna på. De tre personerna kommer att vara som vi, att de är
väldigt intresserade av kreativa processer.

Ni talade om ”Guldörat” för Sveriges minst lyssnade podcast.

Jonas: Det är målet. Ja.