Lönegapet bara ökar – män drar ifrån kvinnor i kommunerna

Att det ser ut så här är anmärkningsvärt, säger fackförbundet Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.

– Yrkena i sig är ju lika komplexa. Men undersköterskan har tuffare arbetstider och borde egentligen kanske ha till och med högre lön, säger Johan Ingelskog.

För både den manligt dominerade yrkesgruppen anläggningsarbetare och för den kvinnligt dominerade gruppen undersköterska krävs en yrkesinriktad gymnasieutbildning.

Utbildningarna är lika långa men väl ute på arbetsmarknaden upphör likheterna. 2025 är medellönen för kommunernas anläggningsarbetare 3 272 kronor högre än undersköterskornas. Det visar Kommunalarbetarens lönekoll.

Ett annat sätt att utrycka det är att en undersköterska i genomsnitt tjänar 90 procent av en anläggningsarbetares lön.

Högre lön i två kommuner

På fem år har skillnaderna ökat. 2021 hade en undersköterska 92 procent av anläggningsarbetarens lön.

Att det ser ut som det gör är främst arbetsgivarnas ansvar, enligt Kommunals Johan Ingelskog.

– Men det ansvar vi har är att lokalt påvisa om yrkena är likvärdiga eller inte. Är de likvärdiga så ska de ju också avlönas likvärdigt.

Vad krävs för att ändra på detta?

– Att det accepteras att man får göra satsningar på kvinnligt dominerade branscher. Att de får extra lönepåslag. Och det är ju det vi försöker driva, säger Johan Ingelskog.

Men det finns ljusglimtar ur undersköterskornas synvinkel. Löneskillnaderna har faktiskt minskat i 11 kommuner. I två kommuner, Värmdö och Trelleborg, är undersköterskornas medellön högre än anläggningsarbetarnas. 2021 fanns inget sådant exempel.

Ännu större skillnad

Tittar man på två andra jämförbara yrkesgrupper, vaktmästare och vårdbiträden, blir det genast mörkare igen. Där ökar skillnaderna i medellön ännu mer. Gapet mellan den manligt dominerade yrkesgruppen vaktmästare och den kvinnligt dominerade gruppen vårdbiträden har ökat med 1 147 kronor sedan 2021. Ett vårdbiträde tjänar i snitt 84 procent av en vaktmästares lön.