Efter hot om utvisningar: Undersköterskor slipper kritiserat lönekrav

– Vård och omsorg ska värnas, slog statsminister Ulf Kristersson (M) fast på en pressträff under fredagen.

Därför ska personal i de sektorerna inte omfattas av det höjda lönekravet från 1 juni, som innebär att man som arbetskraftinvandrare behöver tjäna minst 90 procent av en svensk medianlön – drygt 33 000 kronor.

– Det finns särskild anledning att ha ett lägre lönekrav inom vissa vård- och omsorgsyrken för att inte gå miste om personal i de viktiga verksamheterna, sade Ulf Kristersson.

På pressträffen nämndes undersköterska som ett yrke som regeringen vill ska slippa det högre lönekravet.

Kräver lägre lönenivåer

För de undantagna yrkesgrupperna kommer i stället lönekrav som motsvarar det som finns i kollektivavtal på området att gälla.

Uttalandet var ett tydligt budskap till Migrationsverket, som sedan tidigare jobbar för att ta fram en undantagslista över yrken som inte ska omfattas av de nya reglerna.

En komplett lista ska presenteras senare i år.

Hårt kritiserat förslag

Beskedet kommer efter att bland annat kommuner och andra arbetsgivare varnat för att viktiga välfärdsverksamheter med många arbetskraftsinvandrare drabbas hårt av de nya reglerna.

I höstas larmade till exempel Marie Mattsson på Bodens kommun om att det höjda lönekravet riskerar att fullkomligt dränera deras hemtjänst på personal.

– Vi får kanske lägga ned vår verksamhet och flytta gamlingarna till södra Sverige, sade hon till Arbetet då.

Målet med lönekravet för arbetskraftsinvandrare är enligt regeringen och Sverigedemokraterna att mindre kvalificerade jobb ska gå till personer som redan bor i Sverige, samt att förhindra att arbetskraftsinvandrare utnyttjas.

Sedan 2023 ligger lönegolvet på 80 procent av medianlönen för arbetskraftsinvandrare, cirka 29 500 kronor, från att tidigare ha varit på omkring 13 000 kronor.