Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

35-årig man döms för människohandel – hemlös arbetade utan lön och mat

En unik dom om utnyttjande i arbetslivet föll i dag i Malmö tingsrätt. En man som drivit byggverksamhet döms till fängelse för människohandel och människoexploatering.

UPPDATERAD KLOCKAN 14.52
Tre män från Polen arbetade under hösten 2024 och början av 2025 för den 35-årige mannen, under helt andra villkor än de först väntat sig. Han tog deras ID-handlingar, inhyste dem i ett kallt boende med möss och betalade endast mindre delar av den utlovade lönen.

Männen skjutsades fram och tillbaka till byggena, de pratar inte svenska och endast dålig engelska och de hade inte någon riktig uppfattning om var de befann sig.

”En av männen fick praktiskt taget ingen lön alls. Under en viss period hade mannen begränsad tillgång till mat och var så hungrig att han åt äpplen som fanns i trädgården och hundmat”, säger rådmannen Håkan Olaussen i ett pressmeddelande.

Människohandel

Nu dömer Malmö tingsrätt 35-åringen som tagit dem till Sverige och försatt dem i den här situationen till fängelse i två år och tio månader.

Enligt domen har han utsatt två av männen för människoexploatering och en för det grövre brottet människohandel. Han ska betala dem 280 000, 290 000 respektive 393 000 kronor i skadestånd för bland annat kränkning och uteblivna löner.

Domen är unik då det är mycket ovanligt att någon döms för framför allt människohandel kopplad till arbetslivet. Efter drygt 20 år med lagen finns sedan tidigare en enda fällande dom, den kom 2012 och gällde bulgariska bärplockare.

Lagen om människoexploatering infördes 2018 och skulle sänka ribban för att kunna döma för exploatering i arbetslivet, men även den har lett till väldigt få fällande domar.

”Lättare bo på gatan”

Att 35-åringen döms för människohandel i ett fall beror bland annat på att den man som vid några tillfällen ätit hundmat anses ha varit i en så utsatt situation att han hade begränsade alternativ till att låta sig rekryteras. Han var sedan flera år hemlös i Polen när han erbjöds jobbet i Sverige.

I förhör under utredningen har han sagt att han lärde sig överleva på gatan där, men att boendet hos chefen i Sverige varit svårare:

– När jag bodde på gatan visste min brorson vilken gata jag bodde på, men nu kan han inte hitta mig och hjälpa mig.

Han har främst jobbat på 35-åringens gård, med bland annat städning och trädgårdsarbete, och varit i stort sett isolerad där. Till skillnad från de andra båda männen blev han fråntagen sina ID-handlingar direkt när han kom till Sverige och han har, enligt domen, inte fått någon lön.

”Överlag nöjda med domen”

Advokaten Sofia Nyhlén har varit målsägarbiträde för honom, hon har alltså drivit hans intressen i rättegången. Hon säger till Arbetet att hon ännu inte har gått igenom domen ordentligt med honom tillsammans med tolk.

– Men det jag kan säga är att vi överlag är nöjda med tanke på att den tilltalade dömdes för människohandel mot just min klient.

Hon tror att domen är viktig i och med att någon faktiskt fälls för människohandel, att det kan vara en betydelsefull markering.

– Min klients berättelse och det han varit med om har verkligen berört mig, att man i dagens Sverige kan bli behandlad på det sättet, säger hon och nämner bland annat hundmaten samt hot, slag och utfrysning.

Utan maskiner på byggena

De andra båda männen ska ha fått 25-30 procent av en utlovad lön på runt 25 000 kronor i månaden efter skatt. Samtidigt har de arbetat betydligt mer än vad som först var sagt. Utöver byggjobb på olika platser har de rustat upp bilar och också arbetat på gården.

De har inte haft tillgång till maskiner på byggena utan fått göra allt för hand och utan skyddsutrustning.

Den nu dömde mannen tog även dessa båda mäns ID-handlingar efter några månader. Men bland annat eftersom de haft lite bättre levnadsvillkor innan de rekryterades och lite mer rörelsefrihet i Sverige döms 35-åringen inte för människohandel rörande dem, däremot för människoexploatering på grund av de boende- och arbetsvillkor de haft.