Isbrytarna blev statliga – då rasade arbetsmiljön: ”Blir inte lyssnade på”
Läget på isbrytarna har varit spänt under lång tid – sedan statliga Sjöfartsverket tog över bemanningen sommaren 2024. Avtal har sagts upp, tvister staplas på varandra och kritiken från personalen växer.
– Nu är arbetsmiljön på bristningsgränsen, säger Jimmy Lundberg.
Jimmy Lundberg, matros på isbrytaren Frej.
Isen ligger tjock längs kusten och trycket på de statliga isbrytarna ökar. Ombord på fartygen märks en annan press – kring villkor och arbetstid.
När personalen gick från privat arbetsgivare till staten i samband med övertagandet 2024 började också problemen.
– Det har varit turbulent både innan, under och efter övergången till Sjöfartsverket, säger Ib Bergström, från facket Seko.
Misstro efter övertagandet
Förhandlingarna om ett nytt isbrytaravtal har pågått lokalt och centralt sedan före övertagandet, vilket landade i ett lokalt avtal som inte var komplett innan övergången. Därefter strandade den lokala förhandlingen om semesterlösning.
– Det skapar misstro helt i onödan och en dålig arbetsmiljö på fartygen. Innan övergången till Sjöfartsverket trodde många att det skulle bli bättre och sedan har de blivit besvikna, säger Ib Bergström.
Isbrytaren Frej assisterar ett lastfartyg på Österjön.
“Folk är irriterade”
För dem som jobbar ombord märks konflikten i vardagen.
– Personalen blir inte lyssnad på. Folk är irriterade och kollar efter andra jobb i större utsträckning, säger Jimmy Lundberg, matros på Frej och sektionsordförande för isbrytarna.
En återkommande fråga gäller hur arbetstider, beredskap och andra villkor ska räknas.
– Vi upplever att arbetsgivaren tolkar även tydliga saker i avtalet fel. Det har lett till många tvister. Vi tycker inte att de lever upp till det avtal vi har, säger Ib Bergström.
Nytt avtal lagt på is
Trots att förhandlingarna startade för flera år sedan står parterna fortfarande långt ifrån varandra. Sjöfartsverket har ingen brådska att få fram ett nytt isbrytaravtal.
Under tiden fortsätter myndigheten att använda ett lokalt, ej heltäckande, avtal för Sekos medlemmar och det centrala grundavtalet för sjöbefälen, som egentligen är tänkt som en tillfällig lösning.
”Konsekvenserna blir enorma om bara en isbrytare blir liggande”, säger Jimmy Lundberg.
– Så länge vi är väldigt långt ifrån varandra är det ingen mening att börja förhandla. Vi varken förlorar eller tjänar ekonomiskt på att det inte blir ett nytt isbrytaravtal, säger Torgny Handreck, ställföreträdande förhandlingschef Sjöfartsverket.
Går in hårt
Det får kritik från fackligt håll:
– Det är en tillspetsad situation. Sjöfartsverket går in med armbågen och vill sänka avtalsvärdet. Det är märkligt att ett statligt verk behandlar avtalsfrågor på det här sättet, säger Lars Johansson, avtalsombudsman på Seko.
Miljoner på spel
Motsättningen handlar inte bara om avtal och arbetsmiljö – den kan också bli dyr om personalen söker sig bort.
Isbrytarna är avgörande för att hålla i gång den svenska exporten vintertid och ingår i det svenska totalförsvaret.
– Finns det inte fullt manskap får fartygen inte gå. Konsekvenserna blir enorma om bara en isbrytare skulle bli liggande. Det är miljoner per dag som försvinner, säger Jimmy Lundberg.