Allvarliga kritiken mot myndigheten – missar fusk och kriminalitet 

Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd för personer som kommer från länder utanför EU/EES.

Slutsatsen är att kontrollerna inte effektivt upptäcker och motverkar fel och missbruk.

– Vår kritik är mycket allvarlig, säger Samir Cedic, projektledare för granskningen, till Arbetet.

Bristerna har bland annat lett till att ett stort antal tillstånd getts till arbetsgivare som tidigare fått avslag därför att de bedömts vara oseriösa.

– 1 300 arbetstillstånd har beviljats i fall där arbetsgivaren tidigare har bedömts som oseriös eller använt skenanställningar. I färre än hälften av de fallen gjordes fördjupad kontroll. Vi tycker det borde ha gjorts i de flesta fall, säger Samir Cedic.

Risk för lönedumpning

Bristerna kan enligt Riksrevisionen skapa grogrund för arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering.
– Det finns risk för lönedumpning och snedvriden konkurrens, där seriösa företag missgynnas. Människor kan hamna i utsatta situationer och utnyttjas, säger Samir Cedic.

Problemen bedöms bland annat bero på att Migrationsverket inte har tydliga rutiner för när fördjupade utredningar ska göras.

Lätt att kringgå kontroll

Migrationsverkets fördjupade kontroller är enligt Riksrevisionen inte träffsäkra.
– Kontrollerna utgår från om arbetsgivaren tillhör en riskbransch. Men arbetsgivare undviker medvetet att ange att de tillhör de kända riskbranscherna för att kringgå fördjupad kontroll, säger Samir Cedic.

Kontrollerna skulle bli betydligt mer träffsäkra om Migrationsverket utgick från fler riskindikatorer, till exempel om arbetsgivaren tidigare bedömts som oseriös, anser han.

Osäkert utan kollektivavtal

I 37 procent av de fall som Riksrevisionen granskat saknade arbetsgivaren kollektivavtal. Då är risken för fel extra stor. Det är svårare att säkerställa att de anställda har försäkringsskydd och får lön enligt branschpraxis.

– När det finns kollektivavtal yttrar sig ofta facket, men det saknas ofta hos företag utan kollektivavtal, säger Samir Cedic.

Ett problem är att Migrationsverket har begränsad rätt att lagra och hantera uppgifter om arbetsgivare längre tid än 18 månader. Verkets handläggare saknar samlad information om arbetsgivare och tidigare fusk. 

LO: Myndigheterna lyssnar dåligt

LO:s ordförande Johan Lindholm är inte förvånad över kritiken från Riksvevisionen. Han anser att myndigheterna lyssnar dåligt när facket larmar om oseriösa arbetsgivare som vill ta in anställda från tredje land.

– Trots återkommande larm om skenanställningar, handel med kontrakt och utnyttjande av arbetskraft har politikerna inte täppt till de uppenbara luckorna. Det gör att arbetare far illa och seriösa arbetsgivare med schyssta villkor konkurreras ut, säger Johan Lindholm.

Han framhåller att LO varnade för riskerna för missbruk med arbetstillstånd redan när reglerna för arbetskraftsinvandring liberaliserades 2008 under regeringen Reinfeldt.

– Det är därför vi vill ha en arbetsmarknadsprövning där parterna är med och pekar ut var det faktiskt är arbetskraftsbrist.

”Vi behöver hjälp”

Migrationsverket välkomnar Riksrevisinoens granskning och instämmer i rekommendationerna, säger Merima Ilijasevic, sektionschef.

– Det är tydligt att Migrationsverket behöver hjälp med lagändringar som underlättar kontrollerna. Samtidigt måste vi fortsätta att förbättra våra processer med att utveckla riskprofiler och göra analyser, säger Merima Ilijasevic till Arbetet.