Snart blir din lön helt offentlig – arbetsgivarna rasar
Nyfiken på vad kollegorna tjänar? Snart slipper du undra – en ny lag ska göra det lätt att ta del av andras löner. Men arbetsgivarna rasar och kräver att lagen rivs upp.
– Regeringen behöver tänka om, säger Camilla Gannvik på Svenskt Näringsliv.
”Det här är en jättestor förändring mot hur vi gör i dag, och det kommer att kosta både tid och pengar för företagen”, säger Camilla Gannvik, löneexpert på Svenskt Näringsliv.
I ett gemensamt brev till regeringen varnar Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Arbetsgivarverket nu för att kartläggningen av löner kommer att ”ändras i grunden” – på ett dåligt sätt.
Det kommer att få ”allvarliga konsekvenser”, skriver de.
– Det här är en jättestor förändring mot hur vi gör i dag, och det kommer att kosta både tid och pengar för företagen, säger Camilla Gannvik, löneexpert på Svenskt Näringsliv.
Nytt verktyg mot ojämställdhet
Syftet med lagen är att löner ska bli mer öppna och enklare att jämföra.
I praktiken innebär det att du ska kunna gå till din chef och få ut ett genomsnitt av vad dina kollegor tjänar, uppdelat på kön – så att du kan se om du ligger snett jämfört med andra som gör liknande jobb.
Bakgrunden är ett EU-krav om att minska skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner i unionens medlemsländer. 2023 var kvinnors löner i snitt 12 procent lägre än männens.
När den svenska regeringen nu föreslår en ny lag i linje med EU-kravet slår dock arbetsgivarorganisationerna bakut – och kräver att regeringen drar i nödbromsen.
Regeringen: Kommer inte ändra oss
Men trots protesterna kommer regeringen inte att backa.
”Arbetsgivare kommer behöva anpassa sig till det nya regelverket och det kommer vara en omställning”, skriver jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i en kommentar till Arbetet.
Lagen varken pausas eller stoppas.
Kritiken mot lagen handlar inte om målet om jämställda löner, utan främst om hur den är utformad, förklarar Camilla Gannvik på Svenskt Näringsliv.
Helt nytt sätt att räkna lön
I korthet kräver den nya lagen att lönerna redovisas i årslön och timlön – inklusive tillägg för exempelvis obekväm arbetstid och övertid.
Något som skiljer sig från det som svenska arbetsplatser för statistik över i dag: månadslön exklusive eventuella extra pålägg.
– Det systemet har funnits sedan 90-talet. Fack och arbetsgivare är vana vid det. Med det här nya förslaget blir det som att dra undan mattan för de som ska göra det i praktiken.
Hade det nya lagkravet byggt på samma lönestatistik som redan finns hos alla arbetsgivare genom den vanliga lönekartläggningen så hade det inte varit ett problem, enligt Camilla Gannvik.
Men när det nu skapas två helt parallella system för löner så blir också själva syftet med lagen – att jämföra löner – mycket svårare att uppfylla, menar hon.
– Företagen kommer behöva vända ut och in på sig och sina system, arbetstagarna kommer ha svårt att få vettig och tydlig information – jag ser inte att någon blir nöjd med det här.
Pekar på EU
Jämställdhetsminister Nina Larsson svarar på kritiken genom att hänvisa till att regeringen utgått från hur EU formulerat sig i sitt krav på Sverige.
Där står det ”mycket tydligt att med lönenivå avses årslön respektive timlön”, påpekar hon i sin kommentar till Arbetet.
”Det måste Sverige förhålla sig till, annars riskerar vi att få en mer komplex och oförutsägbar situation för svenska arbetsgivare framåt”, skriver hon, men konstaterar att regeringen kommer att fortsätta ha en dialog med arbetsmarknadens parter i frågan.