Välkomna till Fattigsverige 2026
Gröt och långkok. Lana får räkna varje krona för att hennes barn ska kunna äta sig mätta. På fem år har hundratusentals fler blivit fattiga i Sverige.
Ensamstående Lanas barn får gå till skolan även om de är sjuka. För att äta skollunchen. I somras gick hon själv ned tio kilo för att matpengarna inte räckte till.
Lana och hennes barn har en matbudget på runt 42 kronor per person och dag. Det är långt under Konsumentverkets miniminivå.
Och Lana är inte ensam om att behöva göra långkok och gröt för att mätta sina barn.
Dubbelt så många fattiga
En djupdykning i statistiken visar att många inte har råd att gå till tandläkaren, att de kommer efter med räkningarna, inte kan ha det tillräckligt varmt hemma, inte har råd att fika med en vän.
Välkommen till Fattigsverige 2026.
Det Sverige ska vi på arbetet.se skildra under de kommande månaderna.
Och det handlar inte bara om sådana som Lana (hon tillhör den värst utsatta gruppen, hon är inte bara ensamstående utan också arbetslös).
Här finns också lågavlönade lokalvårdare, butiksanställda som får för få timmar, undersköterskor som tvingas jobba deltid.
De som balanserar på fattigdomsgränsen.
En extra tusenlapp
För många av dem, för många av er, är det ekonomiska utrymmet obefintligt.
Hur skulle du använda pengarna om du fick 1 000 kronor i handen?
Mejla oss på redaktionen@arbetet.se eller kommentera på Facebook eller Instagram.
Och följ vår resa i Fattigsverige 2026 på arbetet.se.
Fattigsverige 2026 görs av Arbetet, Elektrikern, Fastighetsfolket, Handelsnytt, Kommunalarbetaren, Mål och Medel och Sekotidningen
