Forskare varnar för ökad fattigdom: ”Skyddsnäten allt sämre”

Nästan två miljoner människor, var femte svensk, saknar ekonomisk buffert och skulle inte klara av en oförutsedd utgift på 14 000 kronor. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

Omkring 320 000 människor har inte råd att äta en måltid med protein, som kött, fisk eller vegetariskt alternativ, varannan dag. Det handlar om nästan 4 procent av Sveriges befolkning.

För många är det mycket svårt att få vardagen att gå ihop. En av dem är fyrabarnsmamman Lana. som försörjer sig på att jobba timmar kompletterat med a-kassa.

– Om mina barn känner sig lite sjuka eller inte vill gå till skolan säger jag: ”Gå till skolan, ät mat och kom sen hem om du måste”, berättar hon för Arbetet.

Fördubbling på fem år

På fem år har antalet fattiga i Sverige dubblerats, från 360 000 år 2021 till 730 000 förra året.

– Ytterst handlar det om fördelningspolitik, till exempel den ekonomiska familjepolitiken. Den har ju försämrats allt mer, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Vissa grupper är särskilt drabbade av fattigdom. Arbetslösa och ensamstående föräldrar (framför allt mammor) sticker ut i statistiken.

Det är till exempel tre gånger vanligare för arbetslösa att inte ha råd att äta näringsriktig mat varannan dag, jämfört med dem som har ett arbete.

Var femte ensamstående mamma lever i fattigdom (19 procent). Motsvarande siffra för sammanboende vuxna utan barn är 3 procent.

”Piskans politik”

Det är en utveckling som inte förvånar inte Tapio Salonen.

– Om man tittar på andelen av BNP som går till stöd åt de mest utsatta, så har den gradvis minskat under de senaste årtiondena. Och det har skett oavsett vilka politiska majoriteter som har suttit och oavsett vilka konjunkturer vi har haft.

Han tror dessutom att utvecklingen kommer att fortsätta, med fler fattiga. Till exempel genom införandet av ett bidragstak och nedtrappning av ersättningen från a-kassan, det han kallar ”piskans politik”.

– Det finns en omhuldad föreställning inom politiken som inte har stöd i forskningen, att det här skulle få dem att snabbare komma ut i arbete och självförsörjning. Men det finns inga sådana tydliga samband, säger Tapio Salonen.

Han efterlyser i stället att olika stöd till ekonomiskt utsatta grupper ska indexeras, alltså skrivas upp i takt med inflationen.

Urholkade bidrag

– Alla de här stödsystemen som är tänkta för de mest sårbara, försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag, aktivitetsersättning och sådant, de har inte hängt med i kostnadsutvecklingen under 2000-talet. Och det är ju det som förklarar mycket av den här situationen.

För att hjälpa de ensamstående föräldrarna vill Tapio Salonen se ett tillägg på barnbidraget för just den gruppen.

– Det är ett stöd som man har i de andra nordiska länderna, men som saknas i Sverige. Så vår självbild av att vara det mest avancerade välfärdssamhället, den måste omvärderas helt enkelt.

Andra förklaringar till fattigdomssiffrorna är de skenande matpriserna, de kraftigt ökade bolåneräntorna, energipriserna och den stigande arbetslösheten de senaste åren. Men trots att inflationen fallit tillbaka och bolånen blivit billigare så fortsätter alltså ökningen av antalet fattiga.

– Även om inflationen har sjunkit så betyder inte det att priserna har sjunkit, utan bara att ökningstakten är lägre. Priserna är fortfarande 20 procent högre än 2021. Och reallönerna har inte kommit i kapp. Så det är inte konstigt att vi inte ser sjunkande nivåer av fattigdom, säger Carina Mood, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Normal levnadsstandard blir för dyrt

Måttet, som SCB använder, kallas materiell och social fattigdom och används för att beskriva när personer eller hushåll inte har råd med en levnadsstandard som anses normal i samhället, till exempel att kunna äta näringsrik mat, köpa nya kläder eller delta i sociala aktiviteter.

De som inte har råd med fem av 13 sådana saker anses leva i materiell och social fattigdom. Om det är sju av 13 klassas det som allvarlig materiell och social fattigdom.

SCB bytte mätmetod 2022 och Carina Mood tror att fattigdomen har underskattats tidigare. Därför vill hon inte dra för stora växlar på ökningen, men hennes bedömning är att siffrorna för 2025 är mer korrekta än tidigare år. Tidigare var det enbart telefonintervjuer, men nu är det en större andel som svarar på en webbenkät.

– Och det har visat sig att folk har lättare att svara ärligt om känsliga saker då, än om de blir intervjuade av en människa. Därför är nog nivåerna mer pålitliga nu än tidigare, säger Carina Mood.