Invandringens kostnader bygger på fantasier
Om man inte tar hänsyn till verkligheten så har invandringen säkert kostat jättemycket, skriver Arbetets kolumnist.
Flyktingar anländer till Trelleborg med färja 2015.
I fredags skrev Svenska Dagbladet om invandringens kostnader utifrån Konjunkturinstitutets undersökning från förra året. ”Flyktingvågens pris: ’sänkte svensk BNP’” löd den alarmerande rubriken. Högerpopulistiska Bulletin plockade upp nyheten och citerade rapportförfattaren Karl Walentin: ”oavsett vad man gör så innebär flyktingvågen att BNP per capita faller”.
Det låter allvarligt. Kan det stämma?
Det första man bör veta om den här rapporten är att den inte bygger på någon empirisk undersökning utan en teoretisk modell. Med andra ord handlar den inte om verkligheten. Den handlar om vad flyktingvågen hade för konsekvenser i en fiktiv värld.
Att säga något om verkligheten utifrån rapporten är som säga att tidsresor är möjliga för att Oppfinnar-Jocke har byggt en tidsmaskin.
Verklighetsfrånvänt, KI
I den verkliga världen sänkte inte flyktingvågen Sveriges BNP per capita. Tvärtom steg den från och med 2015 fram till pandemin.
Att Konjunkturinstitutets modell visar motsatt resultat har flera skäl. Ett av dem är att man utgår från att flyktinginvandrare har lika låg sysselsättningsgrad som under åren 2000 till 2014. Då låg den på ungefär 55 procent. Efter flyktingvågen steg den till 62 procent och i dag är den uppe i 66 procent.
Föråldrad data är dock inte modellens stora problem, utan verklighetsfrånvända antaganden.
Vad sägs om det här: ”Ett viktigt förenklande antagande är att modellen, liksom nästan alla andra modeller i forskningslitteraturen kring invandring, helt bortser från hur efterfrågan påverkar BNP”.
Akademisk bizarro-värld
Allt det vi i vanliga fall pratar om när det gäller tillväxten – hur mycket hushållen konsumerar, hur mycket företagen investerar, huruvida räntan höjs eller sänks, hur mycket bankerna lånar ut, storleken på statens budget – inget av det spelar här någon roll.
En mening som: ”det är framför allt den inhemska efterfrågan som driver tillväxten”, som man kan läsa i en annan av Konjunkturinstitutets publikationer från förra året, har ingen bäring i modellen.
Det har inte heller artiklar med rubriker som ”flyktingvågen ligger bakom Sveriges BNP-tillväxt” som Dagens industri publicerade när det begav sig 2016.
Ett annat antagande i modellens Bizarro-värld är att flyktinginvandring leder till höjda skatter på arbete. Enligt modellen leder det till högre arbetslöshet. Detta är ”den huvudsakliga anledningen” till att modellens påhittade men skadliga effekter kvarstår under lång tid.
Sänkt skatter i 20 år
Man undrar vilken planet den här modellen kommer från. Höjda skatter på arbete? I Sverige?
Vi är nu inne på vårt tionde jobbskatteavdrag sedan 2007.
Man kan fundera på vad vitsen är med den här sortens rapporter från landet annorlunda där alla fyrkanter är runda. För den som vill bilda sig en uppfattning om flyktinginvandringens kostnader är den oanvändbar.
Men den kan säkert komma till användning för dem som med förment vetenskapliga argument vill sprida bilden av invandrare som samhällsparasiter och driva Sverige i en alltmer högerextrem riktning.