Städaren Jonathans lön för låg – nu utvisas hela familjen: ”Gör ont att prata om det”
Gabriella är 8 år och född i Sverige, men utvisas nu till El Salvador. Varför? Hennes pappa Jonathan som är städare tjänar några tusen kronor för lite i månaden.
Över 10 000 personer riskerar att utvisas om regeringens planer på ett ännu högre lönekrav genomförs.
"Hur förklarar man det för ett barn?", undrar Jonathan Perez. När lönekravet höjdes blev hans lön för låg för förlängt arbetstillstånd. Därför ska familjen utvisas.
”Gaby, vi kommer att sakna dig”. Orden, omgivna av röda hjärtan, fyller upp teckningen. Alla barn i klass 2 har ritat varsin teckning till Gabriella, ”Gaby”, som snart kommer att tvingas lämna Sverige.
Om några dagar sitter hon på ett plan till El Salvador, ett land där hon aldrig varit. Något som P4 Gävleborg och andra medier rapporterat om.
I lägenheten i det lilla samhället Forsbacka utanför Gävle står flyttkartongerna staplade längst väggarna. Medan Gaby är i skolan monterar hennes föräldrar Jonathan och Silvia Perez ner hemmet.
Det enda som är orört är Gabys rum, där gosedjuren fortfarande är prydligt uppradade på sängen.
Dottern Gaby, 8 år, har ångest över att utvisas till ett land hon aldrig varit i.
Att prata om hur utvisningen påverkar deras dotter är svårt för Jonathan och Silvia.
En vanligtvis glad och sprallig åttaåring som nu ofta gråter och har ångest. Ett friskt barn som plötsligt måste tas till akuten när magsmärtorna inte velat ge med sig.
Tjänar över 50 000 – räcker ändå inte
Orden stockar sig i halsen. Men de berättar ändå.
– Det gör ont att prata om det. Men det finns tusentals som utvisats och åker i tystnad. Vi måste höja rösten, inte bara för oss utan för alla som drabbas av reglerna, säger Jonathan Perez.
Båda Gabys föräldrar har fasta jobb, är medlemmar i facket och jobbar för arbetsgivare med kollektivavtal. Tillsammans tjänar de över 50 000 kronor i månaden, de bor i bostadsrätt och har en god ekonomi.
Men det räcker inte när lönekravet för att få arbeta i Sverige – 29 680 kronor i månaden – ligger över de kollektivavtalade lägstalönerna i en rad arbetaryrken som städare, undersköterska och fastighetsskötare.
Familjen utvisas nu till El Salvador som de 2017 lämnade på grund av det dödliga gängvåldet. När Jonathan ansökte om förlängt svenskt arbetstillstånd år 2022 var lönekravet att lönen skulle vara i enlighet med kollektivavtalet, men som lägst 13 000 kronor i månaden. Men handläggningstiden var lång – och när Jonathan fick sitt beslut hade regeringens höjda lönekrav hunnit införas.
För Gaby är Forsbacka det enda hem hon känner till. Här har hon vuxit upp, gått i förskola och nu i andra klass.
Att Silvias lön som planerare inom hemtjänsten ligger över inkomstkravet spelar ingen roll. Eftersom Jonathan fick jobb först står Silvia som medsökande i ansökan. Därför utvisas hela familjen.
De har haft fyra veckor på sig att montera ner sitt liv i Sverige. På Silvias jobb är det stökigt sen hon slutade – hon var spindeln i nätet.
– Flera av de äldre har ringt mig, de är ledsna. De säger att de hoppas att jag snart kommer att komma tillbaka, att de längtar, säger Silvia.
Se när Jonathan och Silvia berättar:
Kan drabba över 10 000 personer
Till Gaby har Jonathan och Silvia sagt att det blir som en semester, och att de kommer att återvända hem till vännerna, kusinerna, skolan och sitt Forsbacka. Silvia planerar att göra en ny ansökan om arbetstillstånd från El Salvador.
Samtidigt vill regeringen höja lönekravet ytterligare, till 33 390 kronor från den 1 juni i år. Om det sker riskerar över 10 000 anställda som idag inte uppfyller det lönekravet att utvisas, visar statistik från Migrationsverket.
Migrationsminister Johan Forssell (M) vill inte ställa upp på en intervju och skriver i ett mejl att han inte kan kommentera enskilda fall. Däremot säger han att höjda lönekrav är viktiga för att undvika fusk och utnyttjande:
“Det tidigare lönekravet låg på en orimligt låg nivå och skapade bland annat fusk, utnyttjande och lönedumpning. Fram tills vår höjning hade lönekravet inte ändrats sedan 2008. Sverige har förändrats sedan dess. Vi har idag en väldigt hög arbetslöshet och ambitionen med det nya lönekravet har varit att hitta en balanserad nivå”.
S vill ändra regelverket
Även Socialdemokraterna har drivit på för höjda lönekrav. I januari motionerade partiet om att återinföra den behovsprövade arbetskraftsinvandring som togs bort 2008, och där det bara gick att få arbetstillstånd i bristyrken.
I den senaste motionen vill partiet att undantag från lönekravet ska kunna göras genom att göra kravet dispositivt, det vill säga förhandlingsbart. Det skulle enligt motionen innebära att människor som etablerat sig i Sverige kan ha rätt att stanna, trots att deras lön är lägre än lönekravet. Det kräver att lönen är i enlighet med kollektivavtalet och att fack och arbetsgivare är överens.
– Den här familjen är inte ensam om att drabbas, säger Ida Karkiainen (S).
– Det är ett stort slöseri med mänsklig kapacitet. Genom vårt förslag hade det kunnat vara möjligt för dem att stanna.
Familjen Perez har haft fyra veckor på sig att montera ner sitt liv i Sverige.
Facken kritiska: ”Inhumant”
Fackförbunden Fastighets och Kommunal organiserar städare. Båda facken är kritiska till att människor som kommit till Sverige och byggt sina liv här utvisas på grund av ändrade regler.
– Det är för jävligt rent ut sagt. Det är inhumant, och det går emot alla principer i en rättsstat, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
Däremot anser Kommunal inte att det finns ett behov av arbetskraftsinvandring till de yrken som facket organiserar.
– Vi har åtta procents arbetslöshet i Sverige. Problemet är att lönerna och villkoren i exempelvis äldrevården är så dåliga att människor inte vill stanna i yrket, säger Johan Ingelskog.
”Kan inte skicka ut folk som etablerat sig”
LO, Kommunal och Fastighets anser liksom Socialdemokraterna att Sverige bara ska tillåta arbetskraftsinvandring i bristyrken. Men om arbetskraftsinvandringen ska regleras av lönekrav så ska de följa de svenska kollektivavtalen, anser Fastighets ordförande Nicklas Nilsson.
– Totalt sett är svensk städbransch inte i behov av internationell arbetskraft. Men vi kan inte skicka ut folk som redan etablerat sig här och har löner enligt våra kollektivavtal.
– Det är klart som fan att de ska stanna. Politikerna ska överhuvudtaget inte blanda sig i lönebildningen som regeringen gjort nu, säger han.
Av klassen fick Gaby teckningar och en nalle i avskedspresent. Hela klassen har påverkats av utvisningsbeskedet.
”Fått så mycket kärlek”
I Forsbacka har samhället gått samman för Gaby och hennes familj. En namninsamling har startats mot utvisningsbeslutet och en ljusmanifestation har hållits. I kyrkan har barnen byggt ett stort legohjärta till Gaby – de vill att det står orört tills hon kommer hem till Forsbacka igen.
När Silvia tänker på det kommer tårarna.
– Det känns som att politikerna bara vill att vi ska ut, vi är inte värda någonting i deras ögon. Det känns inte tryggt att vara invandrare i Sverige längre. Men här i Forsbacka har vi fått så mycket kärlek, säger hon.
Ett minne kommer tillbaka för Jonathan från tiden då de bestämde att Forsbacka skulle bli platsen där Gaby skulle få växa upp. Det hände på förskolan Lergöken, ett stenkast från deras hem.
– Vi glömmer aldrig det, vad förskolan gjorde för Gaby. Vi pratade bara engelska i början men pedagogerna skapade en känsla av att Forsbacka är vårt hem. Sedan dess har vi kämpat, lärt oss språket och skapat ett bra liv här i Sverige, säger han.
”Sverige har skrivit under barnkonventionen, ändå utvisas vår dotter som är född här. Det här kommer att påverka henne psykiskt under hela livet” säger Jonathan Perez.
Vad skulle ni vilja säga till politikerna?
– Vi vill inte anklaga någon. Men vi vill visa att det här drabbar oss, vanliga familjer som jobbar och bidrar till samhället, säger Jonathan.
Silva tar hans hand.
– Politikerna kan inte gömma sig bakom att det handlar om enskilda fall. De bär alla ansvaret. Vi är människor.
