”Personlig assistans är inte en budgetpost bland andra”

Personlig assistans är en grundpelarna i svensk välfärd. För runt 14 000 människor avgör den möjligheten att arbeta, studera, bilda familj och leva ett självständigt liv.

Men just nu håller systemets ekonomiska fundament på att vittra sönder –regeringen måste agera innan skadan blir irreversibel.

I slutändan är det personer med omfattande funktionsnedsättningar som drabbas. När anordnare försvinner, personalomsättningen ökar och kvaliteten hotas undergrävs själva syftet med reformen: rätten till ett självständigt liv. 

Tappat verklighetsförankringen

Vi företräder Sveriges Kommuner och Regioner, Vårdföretagarna och Fremia. Tillsammans organiserar vi den absoluta merparten av all personlig assistans i landet – kommunal, privat och kooperativ.

Vi ser varje dag konsekvenserna av en ersättningsmodell som för länge sedan tappat verklighetsförankringen.

I budgeten för 2026 justerades schablonersättningen för personlig assistans med 1,5 procent. Samtidigt väntas lönekostnaderna på arbetsmarknaden öka med omkring det dubbla.

Personalkostnader utgör 93 procent av assistansens totala kostnader. När ersättningen inte följer löneutvecklingen uppstår ett underskott som år efter år urholkar verksamheten.

Grogrund för kris

Under mer än ett decennium har schablonbeloppets reala värde minskat. Resultatet är att ersättningen i dag ligger långt under den nivå som hade krävts om den följt löneutvecklingen.

Gapet motsvarar 40 kronor per assistanstimme. För seriösa verksamheter med små marginaler är detta grogrund för kris. 

Konsekvenserna är redan här. Kommuner tvingas täcka underskott med besparingar på annat. Seriösa privata utförare pressas till bristningsgränsen.

Vi ser nu en oroande utveckling där aktörer riskerar att gå i konkurs eller tvingas genomföra långtgående besparingsförslag som riskerar att kraftigt försämra kvaliteten.

Regeringen gör ingenting

Det riskerar också att slå undan benen för arbetsvillkor och långsiktig stabilitet – och öppnar dörren för mindre seriösa aktörer.

Regeringen har tidigare signalerat förståelse för problemet och talat om behovet av indexering av ersättningen. Konkreta åtgärder har uteblivit. Situationen är nu så akut att ytterligare väntan inte är ett alternativ.

Vi kräver därför två omedelbara beslut: att ersättningen för 2026 justeras så att den motsvarar löneökningstakten, och att en långsiktig indexeringsmodell införs så att systemet inte fortsätter att urholkas.

Avgörande för välfärden

Detta handlar inte om särintressen. Det handlar om att säkra en av välfärdens mest avgörande insatser, om rimliga arbetsvillkor för runt hundra tusen personliga assistenter och om trygghet för människor vars vardag är helt beroende av att assistansen fungerar.

Personlig assistans är inte en budgetpost bland andra. Den är ett löfte om frihet, delaktighet och värdighet. Det löftet måste regeringen nu värna – innan konsekvenserna blir både kostsamma och oåterkalleliga.

Sveriges Kommuner och Regioner, Vårdföretagarna och Fremia har tillsammans begärt samtal med regeringen för att diskutera lösningar på både kort och lång sikt. Situationen är ohållbar.