”När blev det kriminellt att ha ett låglöneyrke?”
Att arbeta och följa lagen borde vara grunden för rätten att leva i Sverige. Låg inkomst är inte kriminalitet, och vanliga arbetande människor ska inte göras till syndabockar, skriver barnskötaren Rahel Tzegay.
”I praktiken riskerar vanliga, skötsamma människor att förlora rätten att stanna i Sverige – inte för att de begår brott, utan för att de tjänar för lite”, skriver Rahel Tzegay. (Bilden till vänster är tagen i ett annat sammanhang)
I vår kommun, liksom i resten av landet, arbetar många människor med utländsk bakgrund. Det är människor som får vardagen att fungera. Det är de som öppnar förskolan, städar vårdboenden och serverar lunchen.
Trots detta pekas de nu ut som ett problem därför att deras löner inte anses tillräckligt höga.
Med Tidöpartiernas politik ser vi en oroande utveckling där fokus flyttas från brottslighet till människors inkomstnivåer.
I praktiken riskerar vanliga, skötsamma människor att förlora rätten att stanna i Sverige – inte för att de begår brott, utan för att de tjänar för lite.
Vem är det egentligen som skapar kriminalitet?
Det väcker en grundläggande fråga: När blev låg lön ett skäl för utvisning?
Att tala om ”självförsörjning” låter rimligt, men i verkligheten räcker det inte längre att arbeta. Man ska arbeta och nå upp till en viss inkomstnivå.
Den som jobbar deltid, har timanställning, är ensamstående förälder eller arbetar i ett låglöneyrke riskerar att drabbas, trots att det är just dessa jobb som samhället är beroende av.
Den farligaste delen i denna politik är kopplingen mellan låg inkomst och kriminalitet. Det finns kriminella med höga inkomster och laglydiga människor med låga.
Att blanda ihop fattigdom med kriminalitet är både felaktigt och farligt.
Därför måste frågan ställas: vem är det egentligen som skapar kriminalitet? Är det undersköterskan, lokalvårdaren eller barnskötaren som går till jobbet varje dag men inte når upp till politiskt satta lönekrav?
Eller är det politiska beslut som leder till otrygga anställningar, arbetslöshet, trångboddhet, segregation och nedskärningar i skola, socialt arbete och fritidsverksamhet?
Politiken skapar grogrunden
Kriminalitet uppstår inte ur låg lön. Den växer där människor stängs ute, där framtidshopp saknas och där samhället abdikerar från sitt ansvar.
När arbete inte längre ger trygghet och tillhörighet, utan i stället osäkerhet och hot om utvisning, då är det politiken som skapar grogrunden för de problem den säger sig vilja bekämpa.
Vi är på väg mot ett samhälle där människors värde mäts i kronor och ören – inte i arbete, ansvar och vilja att bidra.
Där den som tjänar för lite betraktas som mindre värd, trots att hen gör rätt för sig varje dag.
Om målet är att bekämpa brott, då ska brott bekämpas.
Om målet är integration, då måste arbete alltid räcka.
