Sparkades från kärnkraftverk – brott mot mänskliga rättigheter enligt facket
En ställningsbyggare på ett kärnkraftverk klarade inte ny säkerhetsprövning och fick sparken. Nu stämmer facket arbetsgivaren för brott mot både las och mänskliga rättigheter.
Arbetsgivarens motivering var att ställningsbyggaren blivit underkänd vid förnyad säkerhetsprövning av kärnkraftverket i Forsmark. (Arkivbild)
Mannen hade jobbat i åtta år på ett byggföretag i Gävle när arbetsgivaren i oktober 2025 plötsligt avslutade hans anställning.
Arbetsgivarens motivering var att ställningsbyggaren blivit underkänd vid förnyad säkerhetsprövning av kärnkraftverket i Forsmark. Byggföretagets verksamhet bedrivs till stor del vid kärnkraftverket och personer som ska jobba där måste genomgå säkerhetsprövning.
Ingen möjlighet att ifrågasätta
Exakt varför mannen blivit underkänd i säkerhetsprövningen framgår inte av handlingarna. Arbetsgivaren har bara hänvisat till säkerhetsbeslutet, och det kan inte överklagas. Därmed har den avskedade mannen ingen möjlighet att få sin sak överprövad.
– Medlemmen hamnar i en svår situation utan möjlighet att ifrågasätta beslutet, säger hans juridiska ombud Peter Edin på LO-TCO Rättsskydd som tillsammans med juristkollegan Fredrik Westin driver fallet åt fackförbundet Byggnads.
Omplacering
Facket anser att aberbetsgivaren borde ha erbjudit mannen omplacering till arbetsuppgifter som inte kräver säkerhetsklassning. Förbundet kräver att Arbetsdomstolen (AD) ska förklara att avskedandet av ställningsbyggren är ogiltigt och tvinga arbetsgivaren att betala utebliven lön samt skadestånd.
Om domstolen anser att arbetsgivaren haft rätt att säga upp mannen kräver facket ändå uppsägningslön och ersättning för att arbetsgivaren inte förhandlat enligt reglerna.
Mänskliga rättigheter
Arbetsgivaren har i processen hänvisat till en dom i AD från år 2000, där en arbetsgivare på en flygplats bedömdes ha laglig rätt att säga upp en anställd som underkänts i säkerhetsprövning.
Detta bemöter fackets jurister genom att hänvisa till nyare praxis från Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
– Om inte säkerhetsbeslutet kan överklagas måste man få den möjligheten i arbetstvisten. Annars är det en kränkning av rätten till en rättvis rättegång, säger Peter Edin.
En statlig utredning föreslog 2024 att rättssäkerheten ska stärkas genom ökade möjligheter att överklaga säkerhetsprövningsbeslut vid känsliga verksamheter. Utredningen har ännu inte resulterat i ny lagstiftning.