”Väldigt stort intrång” – ny regel för brottskoll för jobb i kommuner

Den som söker jobb i hemtjänsten eller inom stöd till vuxna med funktionsnedsättning kan behöva visa sitt brottsregister. Kravet kan också gälla vissa ledande befattningar i kommunen.  

Yrkesgrupper som arbetar med barn har sedan tidigare krävts på utdrag från belastningsregistret, men även för dem blir det skarpare regler. Brottskatalogen för vilka brott som ska finnas med i utdragen utökas. Det gäller till exempel brott mot blåljusverksamhet, vapen- och terrorbrott samt brott kopplade till organiserad brottslighet.  

Kan kolla misstankeregistret

Helt nytt i lagstiftningen är att dessa grupper också kan krävas på utdrag ur misstankeregistret. Det vill säga brott som ännu inte prövats av domstol. De nya reglerna införs från 1 mars. 

– Det är ett väldigt stort intrång. Du är inte dömd, men effekten kan bli att du inte får jobbet, säger Olov Östensson, jurist på facket Kommunal som också sitter med i expertgruppen i regeringens pågående utredning om bakgrundskontroller.

Facklik kritik mot misstanke-koll

Flera fackliga organisationer vänder sig särskilt mot att misstankeregistret öppnas. 

LO och TCO avstyrkte den delen i sina remissvar. LO poängterade att inga andra nordiska länder inhämtar uppgifter från misstankeregister vid nyanställning.

Även facket Kommunal är kritiskt till just den delen, men ställer sig i övrigt positivt till utökade kontroller för arbete i hemmet med äldre och personer med funktionsnedsättning.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har beskrivit lagändringen som en åtgärd för att stärka skyddet för barn och äldre i kommunal verksamhet. En lika viktig del är att stoppa den organiserade brottsligheten och infiltration i kommuner. 

Samtidigt visar uppmärksammade fall att registerutdrag inte nödvändigtvis fångar riskpersoner. En genomgång i Dagens Nyheter visade att de åtta män som dömdes för övergrepp mot brukare förra året saknade tidigare sexualdomar.

Kontrollerar redan i dag

Det finns kommuner som redan kontrollerar blivande anställda, trots att de saknat lagstöd. Vad som egentligen gäller har varit något av en gråzon.

Östhammars kommun har krävt registerutdrag sedan mars 2025 för personer som ska arbeta med vård i hemmet – vilket också har lett till att kommunen nekat personer anställning.

– Vi utgick från den lag som skulle komma och har efterfrågat utdrag utifrån den. Det var ett majoritetsbeslut i kommunstyrelsen, säger Åsa Lindberg, HR-chef i Östhammars kommun.

Hur många har nekats jobb efter att de visat sitt belastningsregister?

– Det är några enstaka, färre än tio i alla fall.

Vad gjorde att de inte fick anställning?

– Det kan jag inte gå in på. Bedömningen görs där och då och inget ska antecknas om vad vi har sett. Därför kan jag inte svara på vilka brott det handlar om. Vi får inte göra sådana sammanställningar.

Den nya lagen träder i kraft 1 mars. Har ni haft rätt att begära utdrag tidigare?

– Vi kom fram till att det inte fanns ett tydligt förbud mot att göra det. Men det var viktigt för oss att det fanns ett bra underlag i botten i form av materialet inför lagändringen. Vi kände oss trygga med det även om lagförändringarna inte trätt i kraft, säger Åsa Lindberg.

Kritik för kontroll

Liknande initiativ har tidigare fått kritik. 2023 riktade Justitieombudsmannen allvarlig kritik mot Södertälje kommun för bakgrundskontroller utan tydligt lagstöd.

Skärpningarna från 1 mars kan visa sig vara början på en bredare kontroll av anställda. Regeringen har tillsatt en ny utredning om bakgrundskontroller. 

– Det som kommer nu är bara en mellanlandning. Den stora statliga utredningen som pågår ska titta på och lägga förslag kring bakgrundskontroller över hela arbetsmarknaden, i pågående anställningar och inom privat sektor, säger juristen Olov Östensson. 

Den utredningen ska vara klar i mars 2027.