Drönarpiloter räddar fåglar från att bli driftstörningar
Svanar som flyger in i ledningar och orsakar driftstörningar är ett återkommande problem. Men med hjälp av drönare kan det bli färre. Och det finns fler positiva effekter med den nya tekniken.
Teknikerna Jesper Myhr och Daniel Jakobsson.
På ett fält utanför Gnesta stiger en blinkande drönare sakta genom luften. Fältet sluttar mot en sjö vilket skapar ett perfekt inflygningsstråk för sjöfåglar. Problemet är att en kraftledning sträcker sig tvärs över fältet.
– Större fåglar som svanar kan flyga in i ledningen och slå i två av linorna med vingarna. Då dör de ju oftast och sen kan det orsaka driftstörningar, säger Robert Karlsson, projektledare på Vattenfall services.
För att undvika kollisioner sätter teknikerna Jesper Myhr och Daniel Jakobsson upp fågelskrämmor i form av fladdrande reflexer på ledningarna, så kallade fireflies.
Se när fågelskrämmorna fäster på kraftledningen
Jesper Myhr och Jakob Salomonsson och fäster fågelskrämmorna.
”Jag har ju spelat mycket tv-spel”
Med tummarna på två små joysticks rattar Jesper den kameraförsedda drönaren med fågelskrämmor. Han tittar koncentrerat på displayen när han långsamt för upp farkosten mot kraftledningen. Han nuddar den med en sensor på drönaren och fågelskrämman fäster automatiskt på linan.
Kollegan Jakob Salomonsson, som också är drönarpilot, står bredvid och tittar på.
”Jag har ju spelat mycket tv-spel. Det fick man skit för tidigare men det har hjälpt väldigt mycket nu när jag jobbar med drönarflygning. Man har kontrollkänslan” säger Jakob Salomonsson.
Tekniken har fått stor spridning
De senaste åren har ordet drönarpilot blivit vanligare i nyhetsrubrikerna – men då ofta i artiklar om kriget i Ukraina. Samtidigt har tekniken på allvar tagit klivet in i flera civila branscher.
De förarlösa farkosterna används numera bland annat för att inventera skog, övervaka folksamlingar och skapa 3D-kartor över stora områden.
Bland tekniker som underhåller Sveriges elnät har det fått stor spridning.
– Det är 450 personer i Vattenfall services som har drönartkort, säger projektledaren Robert Karlsson.
Drönarna spar tid
Både Robert och Jakob tycker att drönare sparar mycket tid för dem. Tidigare sattes exempelvis den här typen av fågelskrämmor upp med långa pinnar vilket var ett tidskrävande och bökigt arbete – speciellt om det utfördes i krävande miljöer som våtmarker eller branter.
Nu sätter Jesper Myhr upp fem fågelskrämmor, som drönaren är lastad med, på några minuter och landar sedan för att fylla på nya.
– Jesper har ett rekord på 245 stycken på en arbetsdag, säger Jakob Salomonsson.
Från vänster: Robert Karlsson, projektledare på Vattenfall services och teknikerna Jesper Myhr och Daniel Jakobsson.
En annan fördel är säkerheten. Jakob berättar att de även gör uppdrag åt andra kunder. Det kan till exempel handla om att inspektera stora värmepannor på industrier genom att flyga runt inne i pannan med en kameraförsedd drönare.
– Om vi inte haft drönarna hade vi varit tvungna att bygga ställningar inne i pannorna som kan vara flera meter höga. Det är ju alltid en risk att jobba på höga höjder.
Robert Karlsson lyfter även fram en annan aspekt. Drönarna används för att inspektera så att inte sly växer för högt längst kraftledningsgator. Tidigare användes ofta helikoptrar för den uppgiften.
– Så det är en miljöaspekt också. Helikoptrar släpper ut ganska mycket avgaser.
– Säkerheten, miljön, tidsbesparingen och den ekonomiska biten. Det är väl det som är fördelarna skulle jag säga. Arbetet blir betydligt lättare, säger Robert.
Enligt teknikerna är den enda nackdelen att många myndighetstillstånd krävs, vilket kan ta lång tid.
Gått en drönarutbildning
Alla tekniker som kör drönare åt Vattenfall har gått en kortare internutbildning. Då kan de utföra enklare uppgifter som att inspektera kraftledningsgator.
Kollegerna här i Gnesta har ytterligare certifikat som gör att de kan köra större farkoster och utföra mer avancerade uppgifter. Jakob Salomonsson kan till exempel även köra undervattensdrönare.
– De kan vi använda för att kolla om det fastnat något mot ett galler till ett vattenkraftverk, säger han.
Jakob Salomonsson berättar att han är mätingenjör i grunden och sedan utbildat sig på yrkeshögskola.
”Jag har gått en drönarutbildning på ett år. Det var till drönaroperatör i Ljungbyhed. Den var bra, lärorik” säger Jakob Salomonsson.
Som en robotdammsugare
Utvecklingen av drönare går snabbt och kollegerna tror att den kommer fortsätta. I dag finns exempel på hur AI-teknik börjat användas för självkörande drönare som inspekterar kraftledningar.
Det finns även AI-program som kan analysera filmerna för att hitta exempelvis bultar som inte sitter tillräckligt hårt. Robert Karlsson säger att tekniken inte är fullt utvecklad utan att det fortfarande krävs en hel del handpåläggning.
Men han tror att så kallad ”drone in a box”-teknik är något som kommer bli vanligare i framtiden. Det kan vara en självkörande drönare, som varje dag ger sig ut på en flygtur för att kontrollera exempelvis ett ställverk.
Filmerna inspekteras sedan med AI och om något upptäcks skickas ett felmeddelande till en tekniker. Efter inspektionen flyger den tillbaka till sin låda där den laddas inför morgondagens flygtur – ungefär som en robotdammsugare.
Ser ni någon risk att tekniken kan konkurrera ut er i framtiden?
– Nej, drönaren kan göra en rondering, men en tekniker måste fortfarande lägga en hand på jobbet som ska göras, säger Robert Karlsson.
– Det är ett bra verktyg, precis som en hammare eller något annat, säger Jakob Salomonsson.