Studie: Större risk för kvinnor att skada sig på jobbet – använder mer muskelkraft än män
Kvinnor använder mer muskelkraft än män vid repetitivt arbete med händerna, vilket gör att kvinnor har högre risk att drabbas av belastningsskador. Rätt mätmetoder kan dock göra att riskerna upptäcks i tid, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Studien visar att kvinnor använde betydligt mer muskelkraft än män för identiska arbetsuppgifter.
Upprepat arbete med händerna kan leda till skador i musklerna. Det är vanligare att kvinnor drabbas av den typen av arbetsrelaterade besvär.
– En av de vanligaste diagnoserna är karpaltunnelsyndrom och det är tre gånger vanligare att kvinnor drabbas av det, säger Gunilla Dahlgren, ergonom på Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Universitetssjukhus och doktorand vid Umeå universitet, som har skrivit en avhandling som belyser orsakerna till att fler kvinnor drabbas.
I sin avhandling har hon utgått från tekniska mätningar av 59 arbetstagare som utfört vanliga arbetsmoment med händerna inom industriell tillverkning, bland annat livsmedelsproduktion.
Dahlgren har studerat hur snabbt händerna rörde sig och hur mycket musklerna i underarmen ansträngdes.
Personerna fick sedan själva skatta hur mycket muskelkraft de använde. Även utbildade ergonomer gjorde skattningar av deltagarnas ansträngning.
Resultaten visar att kvinnor använde betydligt mer muskelkraft än män för identiska arbetsuppgifter.
Kvinnors högre handkraft
Men de egna skattningarna visade ingen skillnad mellan kvinnor och män.
Ergonomerna gjorde däremot mer korrekta skattningar som gjorde det möjligt att upptäcka kvinnors högre handkraft.
– Det visar att skillnaden mellan kvinnor och män inte syns vid självskattning, säger Gunilla Dahlgren. På arbetsplatser med både män och kvinnor bör mätningar därför utföras av ergonomer och självskattning bör undvikas. Det är jätteviktigt att uppmärksamma det här när man riskbedömer och att prioritera kvinnor i riskbedömningen.
I avhandlingen föreslår Dahlgren också att man, när det är möjligt, ska använda teknik, som rörelsesensorer och mätning av muskelaktivitet, eftersom det ger objektiva och mer tillförlitliga riskbedömningar än skattningar.
– I det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktigt att jobba preventivt och bidra till att skapa arbetsplatser som är hållbara för alla. Därför är det viktigt att både arbetsgivare och företagshälsovården är medveten om den här skillnaden och vidtar lämpliga åtgärder så att kvinnor skyddas från besvär.
”Studien visar att skillnaden mellan kvinnor och män inte syns vid självskattning”, säger Gunilla Dahlgren.
Livs inte förvånade
Benny Kolnby, central ombudsman på Livsmedelsarbetareförbundet med ansvar för både jämställdhet och arbetsmiljö, är inte förvånad över resultatet i avhandlingen.
– Det är ett känt fenomen att handintensivt arbete kan leda till förslitningsskador, framför allt karpaltunnelsyndrom. I dag har mycket i industrin automatiserats, men i livsmedelsbranschen krävs fortfarande mycket handpåläggning.
Hur kan de här resultaten bidra till att minska risken att kvinnor sliter ut sig?
– Eftersom kvinnorna enligt rapporten är klart överrepresenterade bör främst kvinnors arbetsmiljö uppmärksammas. Arbetsgivarna ska även vara kopplade till en företagshälsovård som arbetar förebyggande genom att till exempel delta vid skyddsronder på företagen, använda sig av teknisk kompetens och ergonomer som kan se över hur de anställda jobbar.
– Det är också viktigt att upplysa arbetsgivarna om att de är ytterst ansvariga för arbetsmiljön och att säkerställa en god arbetsmiljö för alla på arbetsplatsen. När det gäller enskilt upprepat arbete är det viktigt att jobba med rotation om det innebär att man får använda olika muskelgrupper. Jag tror att det är svårt att komma ifrån självskattning helt. För att förebygga arbetsskador över tid krävs ofta olika mätmetoder och bedömningssystem.