Hälften av barnen hölls hemma – så vände Svanens förskola på de oroande siffrorna

Förskolan Svanen ligger i Hageby – ett område strax söder om Norrköping som av polisen betecknas som särskilt utsatt. Förskolan hade tidigare en frånvaro på 50 procent. Hälften av de inskrivna barnen var alltså borta. 

Det här var efter coronapandemin, och förskolan märkte att barnen hade tappat struktur och rutiner. Man bestämde sig för att ta tag i frånvaron, och började notera varje gång ett barn var borta – och vad som var orsaken.

Alla barn med lägre närvaro än ett riktmärke på 70 procent per månad togs upp på arbetslagsmöten för att gå igenom vad som låg bakom. Och i flera fall upptäcktes snabbt att det fanns mönster.   

Flera orsaker till frånvaro

För barn som ofta var borta, eller kom sent, kunde det till exempel visa sig handla om social utsatthet. I ett fall upptäcktes beroendeproblem hos en förälder och då kopplades socialtjänsten in.

Andra familjer hade svårt att få till en struktur i vardagen och behövde stöd från Barnavårdscentralen. 

– Det kan vara en brist i förmågan att leda sig själv och också kunna leda ett barn, säger rektor Emma Lilienberg.

För vissa familjer med rötter i andra länder påverkade kulturella skillnader, där en del föräldrar ansåg att mindre barn ska stanna hemma. Inte minst om en av vårdnadshavarna var arbetssökande. 

– Ibland behöver man förklara förskolans roll flera gånger, och prata utifrån vad barnet behöver, säger barnskötaren Maria Råman.  

För andra barn var det kompisrelationer som skavde. Eller att föräldrarnas tillit till förskolan skavde.

– Det går inte att bara lägga det på vårdnadshavarna. Det kan vara något vi i förskolan behöver förändra. Och generellt är vi inte så skickliga på att berätta vad barnen får här i sin utbildning, säger Emma Lilienberg.

”Vi kommer att sakna dig”

Förskolan bjöd in psykologen och forskaren Malin Gren Landell (läs en intervju med henne här), som skrivit böcker om hur man främjar närvaro i skolan.

Arbetslaget diskuterade hur personalen bemöter frånvaro och sena ankomster. Det blev en tankeställare, minns Emma Lilienberg.

– Innan tänkte de kanske att det gör inte så mycket om barnen kommer sent, huvudsaken de kommer. Men det gör något med barnet att det kommer sent, och det stör barngruppen.

När ett barn berättar att de ska vara lediga för att åka till mormor är det lätt att pedagogerna bemöter det med att säga ”Åh vad mysigt”. 

– Det kan vara härligt för ett barn att vara hos mormor, särskilt om de är här på heltid. Men vi kan också säga att vi kommer att sakna dig, säger Maria Råman.

Förskolan påverkar barns utveckling

I dag är personalen noga med att visa barnen att de vill att de ska vara på plats. Kommer det in en frånvaroanmälan ringer de alltid upp och frågar vårdnadshavarna om varför.   

Och det nya arbetssättet har gett resultat. I dag ligger närvarosnittet på mellan 90 och 100 procent. 

Men varför är närvaro viktigt i förskolan, som ju inte har skolplikt? 

Jo, forskning visar att förskolan har betydelse för barns sociala och språkliga utveckling. Barn med mycket frånvaro kan också få svårare att lära sig skriva och räkna i skolan. 

Tryggare barngrupper

Samtidigt är barngrupperna generellt stora och arbetsbelastningen i många fall alarmerande hög. Då skulle man kunna tro att det kan vara skönt med en dag med färre barn.

Barnskötaren Maria Råman säger att det var så förut. Men hon har märkt att barngruppen blir tryggare när närvaron är stabil. Det blir lättare att planera och skapa struktur.

– Arbetsmiljön blir också bättre när alla lär känna varandra och barnen lär sig hur vi arbetar, säger hon.