Jättegapet – kvinnojobb i välfärden har 41 miljarder mindre i lön
Att täppa igen lönegapet mellan kvinno- och mansdominerade yrken i välfärden skulle kosta samhället 41 miljarder kronor. En ny rapport visar att det som mest skiljer i snitt 23 900 kronor i månaden mellan yrkesgrupper med likvärdiga krav.
Att täppa igen lönegapet mellan kvinno- och mansdominerade yrken i välfärden skulle kosta samhället 41 miljarder kronor. (Arkivbild)
12 200 kronor i månaden. Så mycket mindre tjänar i snitt någon som har ett kvinnodominerat yrke inom offentlig sektor jämfört med de som har ett likvärdigt mansdominerat eller könsbalanserat yrke. Det visar en ny rapport som organisationen Lönelotsarna sammanställt genom att jämföra medelinkomsten för yrken där över 60 procent av de anställda är kvinnor, respektive män.
Med likvärdiga yrken menas jobb som ställer ungefär lika höga krav på utbildning, ansvar och arbetsinsats, även om arbetsuppgifterna skiljer. I rapporten delas olika yrken upp i grupperna A–L.
I grupp F jämförs till exempel fritidspedagoger med laboratorieingenjörer – två yrken som bedöms vara likvärdiga. Trots det tjänar fritidspedagoger, som är ett kvinnodominerat yrke, i snitt 7 300 kronor mindre i månaden än laboratorieingenjörer – en bransch som domineras av män.
Störst skillnad är det i yrkesgrupp B – som bland annat består av domare, specialistläkare och olika sorters chefer inom samhällsservice, bygg och fastighet. I den offentliga sektorn är det genomsnittliga lönegapet mellan kvinno- och mansdominerade yrken där 23 900 kronor i månaden.
Exempel på yrkesgrupper
| Grupp | Yrken | Medellön kvinnodominerade yrken, offentlig sektor | Medellön övriga, offentlig sektor | Totalt lönegap, offentlig sektor |
| B | Tex. chefer inom förskola och äldreomsorg, bygg, fastighet och förvaltning | 67 600 | 91 600 | 23 900 |
| D | Tex. ambulanssjuksköterskor, grundskollärare, präster och revisorer | 41 300 | 47 400 | 6 100 |
| G | Tex. undersköterskor (äldreomsorg), snickare och VVS-montörer | 33 300 | 36 700 | 3 400 |
| H | Tex. fritidsledare, barnskötare, trafiklärare och slaktare | 31 300 | 35 300 | 4 000 |
Kommunen försöker jämna ut skillnaden
Undersköterskor är Sveriges vanligaste yrke och 87 procent av dem är kvinnor. Enligt rapporten tjänar yrkesgruppen i snitt 3 700 kronor mindre i månaden än andra likvärdiga yrken i kommunerna.
En kommun som minskat lönegapet mellan män och kvinnor är Åtvidaberg. På fem år har de fått ner lönegapet mellan män och kvinnor från 2 000 till 113 kronor. Kommunens HR-chef Sanna Lindholm berättar att de genomfört lönesatsningar på bland annat undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterskor och biståndshandläggare. Satsningen på de sista två yrkesgrupperna genomfördes 2005 och kostade kommunen 600 000 kronor.
– Det är ju lagstadgat att vi ska jobba med oskäliga lönegap. Sedan ser vi det också som vår arbetspolitik att ha schyssta löner, säger Sanna Lindholm.
Parallelt med lönesatsningarna har kommunen utvecklat en särskild modell som gör det möjligt för också timvikarier att påverka sin lön.
HR-chefen påpekar dock att Åtvidaberg är en liten kommun, med flera kvinnor på höga positioner med högre löner.
– De driver ju upp lönerna i statistiken, säger hon.
Lönegapet kostar 41 miljarder
Men för att höja lönerna för alla kvinnodominerade yrken i välfärden, både inom kommun, region och stat, till samma nivå som de mansdominerade skulle det kosta samhället 41 miljarder kronor, enligt Lönelotsarnas rapport.
Den summan kan jämföras med statsbudgetens poster för rättsväsendet på 95 miljarder, internationellt bistånd på 44 miljarder eller studiestödet på 36 miljarder.
“I jämförelse med andra statliga budgetposter och reformer är 41 miljarder kronor inte en orimlig kostnad för att stänga det strukturella lönegapet”, skriver Lönelotsarna i rapporten.
Organisationen föreslår en statlig lönesatsning där regeringen skjuter till pengar, som arbetsgivare och fack sedan förhandlar om hur de ska fördelas mellan olika yrken. Satsningen ska byggas upp stegvis under flera år.
”Går inte att satsa stort på vissa yrken”
Christina Swahn är lönereporter på Kommunalarbetaren. Hon säger att utvecklingen går långsamt och påpekar att lönerna för kvinnor inom LO:s fackförbund ligger på 88 procent av männens. Detta trots att organisationen för drygt tio år sedan beslutade att klyftorna mellan kvinnor och män skulle minska fram till 2028.
Samtidigt tror hon att märket – den generella nivån för löneökningar som fackförbund och arbetsgivare förhandlar fram – kan göra det svårare att minska lönegapet.
– Då går det inte att satsa stort på vissa yrken.
Samtidigt, poängterar Christina Swahn, har danska staten gjort en satsning på att höja löner i välfärdsyrken genom ett trepartsavtal mellan staten, arbetsgivarna i kommun och regioner och facket.
– Sverige skulle kunna göra något liknande. Så helt otänkbart är det inte, säger hon.