Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

”Våra medlemmar vill inte låsa in barn i fängelse”

Borde inte fokus ligga på att de inte ska hamna i kriminalvården istället? Sekos Gabriella Lavecchia och Christer Hallqvist tar tydlig ställning emot regeringens sänkning av straffåldern.

Vi organiserar drygt 6 000 kriminalvårdare på svenska fängelser, häkten och inom frivården. Deras uppdrag är att skydda samhället, upprätthålla säkerhet och arbeta för att människor som begått brott ska kunna komma tillbaka till samhället bättre rustade än när de kom dit.

Det är ett svårt jobb – ibland farligt, ofta psykiskt krävande – men viktigt. 

Kriminalvården är i kris sedan länge

Vi i Seko har under många år lyft våra medlemmars alarmerande situation inom Kriminalvården. Det har handlat om bland annat ensamarbete, överbelagda fängelser och häkten, en eskalering av hot och våld och en tystnadskultur.

Kriminalvården har under väldigt lång tid befunnit sig i kris och våra medlemmar har fått betala ett högt pris. Men det har även frestat på hela samhället. När Kriminalvården misslyckas med sitt uppdrag och personer återfaller i brott får det konsekvenser för samhället i stort.

Vi befinner oss just nu i en samhällsdebatt som helt spårat ur när det gäller synen på brott och straff. De politiska partierna tävlar om att vara hårdast i synen på repressiva åtgärder för att komma till rätta med primärt den ökade gängbrottsligheten.

Vad hände med de förebyggande insatserna?

Få pratar om förebyggande insatser. Fokus i debatten är straff och inlåsning. Den rimliga utgångspunkten i en samhällsdebatt torde väl vara att så få som möjligt bör hamna i Kriminalvårdens regi. I Kriminalvårdens prognoser för framtiden skissar man nu på att dagens 11 000 platser ska öka till 29 000 år 2034.

Med dagens kriminalpolitik är prognoserna säkert korrekta. Det kommer att innebära att Sverige har flest personer i fängelse per capita i hela EU och att vi närmar oss en fängelsepopulation per capita som snarare går att jämföra med Ryssland och Turkiet. 

Gränslösheten i den kriminalpolitiska debatten har nu också nått helt nya nivåer. Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna planerar nu för att sänka straffbarhetsåldern så att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse.

13-åringar i fängelse är ett absurt förslag

Kriminalvården har redan fått i uppdrag att förbereda ett antal anstalter för att kunna ta emot dessa barn på särskilda avdelningar. Det handlar bland annat om att dessa barn ska kunna fullfölja sin skolplikt under fängelsetiden.

Vår uppfattning är att det är ett absurt förslag och vi är inte ensamma. Kriminalvården skrev själva i sitt remissvar till regeringen att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser och att barn ”så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt”. 

Remissinstans efter remissinstans är kritiska till förslaget men ännu verkar inte detta ge någon som helst effekt på regeringens planer på att verkställa denna reform. 

Anställda känner uppgivenhet

Mitt i allt detta befinner sig våra medlemmar. När vi pratar med våra medlemmar så är bilden entydig.

”Jag är utbildad för att hantera vuxna intagna. Att låsa in barn kräver helt andra kompetenser bland oss som arbetar på golvet”, säger någon.

”Jag har jobbat i kriminalvården i snart 25 år och jag lovar, detta är ingen bra plats för en 13-åring”, säger en annan.

Listan kan göras lång på citat från anställda i Kriminalvården och på den uppgivenhet som många beskriver. 

Ett fängelse är inte byggt för barn. Varken fysiskt, psykologiskt eller moraliskt. De låsta dörrarna, rutinerna, isoleringen, den hårda miljön och den ständiga säkerhetsberedskapen är skapade för vuxna som begått allvarliga brott.

Risken för återfall ökar

Självklart ska brott få konsekvenser, även när barn begår dem. Men konsekvens är inte synonymt med fängelse. Att bli inlåst i fängelse vid 13 års ålder riskerar också att skapa en identitet som kriminell för barnen som är svårt att bryta med senare i livet.   

Erfarenheter från när Danmark sänkt straffbarhetsåldern från 15 till 14 år visar på det inte ledde till en minskad brottslighet bland 14-åringar.

Forskning visar också på, vilket bekräftas av erfarenheterna från Danmark, att unga som tidigt kommer in i det straffrättsliga systemet har en ökad risk att återfalla i brott och har lägre sannolikhet att fullfölja skolan. 

Löser inga problem

Samhället måste våga hålla två tankar i huvudet samtidigt: ja, unga kan begå mycket allvarliga brott. Och ja, barn är fortfarande barn. Ansvar ska utkrävas, men på ett sätt som bygger framtid, inte förstör den.

Fängelse för 13-åringar är ett politiskt erkännande av misslyckande – ett tecken på att vi ger upp om förebyggande arbete, skola, och socialtjänst.

När forskning, expertmyndigheter och våra medlemmar i Kriminalvården varnar – då väljer regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att blunda. Det är tondövt och ansvarslöst. Att låsa in barn i fängelse löser inga problem. Tvärtom riskerar det att cementera en kriminell identitet för livet. 

Vi säger nej till att våra medlemmar i Kriminalvården ska låsa in barn i fängelse.