Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

”Hälften av arbetsskadorna i vården syns aldrig”

Kvinnor i vården skadas varje dag på jobbet. Men många av deras arbetsskador anmäls aldrig vidare till Försäkringskassan. Resultatet är ett mörkertal som drabbar kvinnor hårdast.
Det skriver sjuksköterskan Joacim Österstam – som har undersökt hur landets alla kommuner rapporterar arbetsskador.

Arbetsmiljöverket varnade nyligen för allvarliga brister i svensk vård. Men statistiken de lutar sig mot missar hälften av arbetsskadorna – eftersom arbetsgivarna inte anmäler dem vidare till Försäkringskassan.

Som sjuksköterska och tidigare chef inom äldreomsorgen har jag granskat arbetsskador i både regioner och kommuner, och resultatet visar att problemen i praktiken är desamma i hela välfärdskedjan.

Skillnaden är att omfattningen är större i kommunerna – där en betydligt större del av arbetsskadorna aldrig anmäls.

Sjuksköterskor blir bitna, undersköterskor skadas av lyft, vårdbiträden utsätts för våld.

Joacim Österstam, sjuksköterska

Jag har undersökt alla landets kommuner och hur de rapporterar arbetsskador.

Sjuksköterskor blir bitna, undersköterskor skadas av lyft, vårdbiträden utsätts för våld. Personalen rapporterar skriftligt dessa händelser till arbetsgivaren, ofta samma dag som det inträffar.

Där tar det ofta stopp.

Missas i statistiken

Min genomgång visar att det under 2024 handlar det om cirka 55 000 arbetsskador som registrerats hos kommunala arbetsgivare, men inte anmälts till Försäkringskassan*.

Därför syns de inte i den officiella statistiken.

Siffran bygger på arbetsgivarnas egna uppgifter och omfattar 273 kommuner där underlaget varit jämförbart och komplett.

Enligt lagen ska arbetsgivaren omedelbart anmäla en arbetsskada till Försäkringskassan. Att inte göra det kan leda till böter. 

Ändå görs det inte. Orsakerna är tidspress, otydliga rutiner och en felaktig uppfattning om att intern registrering räcker.

Det innebär en dubbel orättvisa: kvinnors arbetsmiljö är både mer riskfylld och mindre synlig.

Joacim Österstam, sjuksköterska

Utan kännedom, inga åtgärder

Konsekvensen är att skador som personalen dokumenterat inte når myndigheterna. Därmed saknas de i den statistik som används för riskanalyser och arbetsmiljöbeslut.

Glappet mellan registrering och anmälan är kärnproblemet. Att varken Försäkringskassan eller Arbetsmiljöverket får kännedom om skadorna gör att problemen underskattas i hela vårdkedjan.

Kvinnor förlorar mest på orättvisan

Inom äldreomsorg och hemtjänst arbetar nästan enbart kvinnor. De utsätts mer för tunga lyft, hot, våld, tidspress och stress – och just deras skador faller ofta bort i anmälningskedjan.

Det innebär en dubbel orättvisa: kvinnors arbetsmiljö är både mer riskfylld och mindre synlig.

Det är först när skadorna anmäls som de syns. Det är först när siffrorna stämmer som ansvar kan tas. Det är först då kommunalt anställd personal får en arbetsmiljö som inte gör dem sjuka.