SKR försvarar miljonfakturor för konsulter: ”Tuffa och impopulära beslut”
Arbetsgivarorganisationen SKR försvarar att kommuner betalar miljonbelopp till privata konsulter.
– Kommunerna kan behöva externa ögon för att fatta tuffa beslut, säger Sabina Joyau, SKR.
Sabina Joyau är chef för äldreomsorgsfrågor inom SKR. Hon ser inga problem med att kommunerna lägger miljoner på konsulter när det ska sparas på äldreomsorgen.
Kommunalarbetarens granskning visar att 147 kommuner köpt konsulttjänster för över 175 miljoner kronor från ett och samma konsultbolag. Därtill kommer köp från andra konsultfirmor.
Trots kritik mot kommunernas konsultköp menar SKR att konsulter ibland är nödvändiga.
– Det finns kommuner som behöver få externa ögon på verksamheten. Det kan handla om att man inte har tiden, även om man själv äger siffrorna. Då kan konsulter vara ett sätt, säger Sabina Joyau, chef för äldreomsorgsfrågor inom SKR.
”Tuffa beslut som ska fattas”
SKR vill inte värdera att så många kommuner köper konsulttjänster för skattemedel:
– Det är ganska tuffa och ibland impopulära beslut som behöver fattas när äldreomsorgen måste ställa om. Det kan handla om ekonomi och möjligheten att bemanna verksamheterna. Då är det viktigt att ha goda kunskapsunderlag.
Saknar politiker och tjänstemän i kommunerna tillräcklig kunskap för att driva och utveckla äldreomsorgen?
– Kommunerna är duktiga på det här. Det som är svårt är att det nu krävs en stor verksamhetsutveckling när vi får fler äldre och fler med äldreomsorg. Då kan det vara utmanande och svårt att på egen hand i en kommun komma på hur man ska göra, säger Sabina Joyau.
SKR kan göra egna analyser
Samtidigt erbjuder SKR redan eget stöd till kommunerna för att analysera äldreomsorgen och planera verksamheten framåt. De har ett kompetenscenter för välfärdsteknik som kan ge kommunerna praktisk hjälp. SKR kan bidra med beräkningsmodeller, visualiseringsverktyg och stöd för att bedöma framtida behov av omsorg och personal.
– Våra verktyg kan visa behoven på lokal nivå och ge stöd i beräkningar av framtida omsorgsbehov, säger Sabina Joyau.
På frågan varför kommunerna ändå köper dyra konsulttjänster trots att de kan hämta stöd från SKR kan hon inte ge något konkret svar:
– Det är upp till varje kommun att välja om de har behov av att ta hjälp av externa aktörer. Jag kan inte recensera om det är bra eller dåligt.
Inga snabba lösningar
Att kommunerna köper hjälp utifrån är att leta snabba lösningar för problemen i äldreomsorgen – men sådana finns inte, menar forskaren Åsa Plesner:
– Problemet är att de svar de får från konsulterna går på tvärs med vad medarbetarna vet om vad som fungerar i verksamheten, säger Åsa Plesner, som forskar om styrningen av kontaktintensiva yrken i välfärden vid Stockholms universitet, och en av grundarna till Tankesmedjan Balans.
Åsa Plesner.
Vårdpersonalen tillfrågas inte
Hon betonar att siffror och analyser måste kopplas till vardagen i arbetet för att vara användbara. Sifferbaserade rapporter kan fungera och vara till hjälp, säger hon men trycker på att det kräver att kommunerna också gör ett eget arbete för att se vad som är relevant i den egna verksamheten.
– Det måste ske ner på enhetsnivå, på arbetslagsnivå.
Samtidigt visar Kommunalarbetarens granskning att vårdpersonalen står helt utanför de konsultrapporter som ligger till grund för besluten:
– Det avslöjar mycket om synen på omsorgspersonalen och deras kunskap. Att de helt enkelt inte tycker att den finns, säger Åsa Plesner.
Fotnot: Kommunalarbetaren ville intervjua SKR:s ordförande Anders Henriksson (S). Han har avböjt och vill inte medverka i en intervju.
