Kommuner chocksparar på äldreomsorgen – betalar miljoner till konsulter

När undersköterskan Klara går på sitt arbetspass i hemtjänsten har hon redan fem larm från äldre  som väntar på hennes hjälp. Enligt schemat ska hon vara på sitt första planerade besök om en kvart. Det ligger tretton kilometer utanför Alvesta, och innan dess ska hon hinna läsa på om vårdtagarna i datorn och hitta en bil.    

  – Planeringen är ofta omöjlig från start, säger hon.    

 Gråter efter arbetspassen   

Hemtjänstpersonalen i Alvesta har under lång tid varnat för att arbetsmiljön inte håller. De hinner inte. Stressen är konstant. Kollegor är sjukskrivna. Andra har sagt upp sig.    

– Folk gråter när de åker hem från jobbet. Det finns ofta inget utrymme att hinna gå på toaletten, jag vet många som undviker att äta eller dricka för att det inte ska bli akut, säger Klara, som vill vara anonym och egentligen heter något annat.   

Ingen av hennes kollegor i hemtjänsten vill bli namngiven, de är oroliga för att råka illa ut hos arbetsgivaren.  

  Köper besparingar av konsulter

Att personalen larmat om sin omöjliga arbetsmiljö hjälper inte. För det finns en annan verklighet som styr besluten, nämligen ekonomin.     

 Äldreomsorgen i Alvesta blöder pengar. Underskottet är nästan 48 miljoner kronor och politikerna säger öppet att de inte vet hur de ska få ihop det.    

– Vi har så pressad ekonomi att vi inte orkar reda ut det. Vi kände att vi behövde få andra ögon på vad vi kunde göra bättre, smartare, säger Lars-Olof Petersson, ordförande (S) i omsorgsnämnden.    

Lösningen blev att betala konsultbolaget Ensolution för att hitta besparingar.  

  ”Lite klipp och klistra”

Ensolution har haft uppdrag inom vård och omsorg i runt hälften av Sveriges kommuner. Där har de påverkat och i vissa fall helt styrt kommunernas beslut kring bemanning och scheman.   

Deras rekommendationer följer ofta samma mönster. Det handlar om mindre personalstyrka, färre vikarier, fler resurspass, kyld mat till de äldre och digitala lösningar som ska ersätta personal. Samma lösningar föreslås för Alvesta, som fakturerats 1,1 miljoner kronor av Ensolution sedan 2021.

– Det finns ju en liten risk med företag som gör så många rapporter för olika kommuner, att det blir lite klipp och klistra. Någonstans är det personalen som kostar pengar, säger Lars-Olof Petersson.    

  Inte pratat med personalen

Ensolution är en av storspelarna i branschen.  Sammanlagt har 147 kommuner betalat 175 miljoner kronor bland annat för genomgångar av vård och omsorg de senaste dryga fyra åren.   

Och det är ett snabbt växande företag. De fördubblade antalet anställda förra året.  På sin hemsida kallar de sig ”landets ledande kommunrådgivare”.  

Ensolutions vd Karin Lundgren säger att intervjuer med nyckelpersoner är en del i företagets genomlysningar. Men vårdpersonalen räknas inte som nyckelpersoner.  

– Det är ytterst sällan vi är ute och har intervjuer eller kontakt med vårdpersonalen, säger hon.   

Ger samma råd till olika kommuner

Ensolutions analyser bygger på kommunernas egna siffror. Karin Lundgren beskriver det som att de hjälper kommunerna att få in kompetens för att kunna fatta ”tuffa beslut”.   

– Det är ju kommunerna i slutändan som fattar besluten.  

Att det ofta är så gott som identiska förslag till åtgärder som rullas ut till kommun efter kommun bekräftar hon:   

– Det är ju trots allt äldreomsorg som ska bedrivas i alla kommuner så det är klart att roten till var det kan uppstå problem, var det finns möjlighet till förbättringar, blir relativt snarlika, säger Karin Lundgren.  

 ”Tvingas göra saker vi inte vill”

I genomgången av Alvesta kommer Ensolution fram till att de kan effektivisera motsvarande 16 miljoner per år – exakt den summa som kommunen behöver spara in för att lyckas med planen att nå ett nollresultat 2028.     

De hittar ”luft” i personalens scheman och menar att det går att skära ner personalstyrkan med 20 procent – trots att de i samma rapport noterar att personalen upplever stor stress.   

Bolaget går rakt på sak i sin beskrivning av kommunens framtida hemtjänst: ”75 procent av arbetsstyrkan ska hantera 125 procent av dagens vårdtyngd”.    

   – Den är jäkligt tuff den. Men det är den verklighet vi lever i nu, i en fruktansvärt tuff verklighet. Vi tvingas göra saker vi egentligen inte vill, säger Lars-Olof Petersson, ordförande i Alvestas omsorgsnämnd.  

Leder till sjukskrivningar

Susanne Nordahl arbetar som undersköterska och skyddsombud på en demensavdelning på ett av kommunens äldreboenden. Hon säger att kommunen drar i personalen som om de vore sprattelgubbar:    

– Efter de här nedskärningarna kommer det att bli extrema sjukskrivningar. Folk kommer inte att orka. Vi är redan stressade, trötta och har problem med magen. Det är inte roligt längre. 

 Både Susanne Nordahl och Klara i hemtjänsten  reagerar kraftigt på att ingen som arbetar på golvet blivit tillfrågad av Ensolution att ge sin syn på arbetet, arbetsbelastningen eller att ge förslag på effektiviseringar. Det är de som har erfarenheten och kan förklara vad som fungerar och inte, menar de.   

– De borde ha följt med på några arbetspass och efter det sagt var vi kan skära ner.    

Kritiserat nattpass kom tillbaka

Ett tydligt exempel på att personalens erfarenhet inte räknas gäller ett nattpass som efter förslag från Ensolution nu återinförs i Alvesta. Arbetsgivaren kortar varje arbetspass för nattpersonalen så att arbetsgivaren får ut en natt till av varje nattarbetare.    

De kortare nattpassen har redan testats i kommunen – och skrotades för drygt ett år sedan eftersom det fick stark kritik. De ökade stressen och gjorde återhämtningen omöjlig, eftersom personalen fick färre lediga dagar.     

Nu är de tillbaka. En stor del av nattpersonalen har gått ner fem procent i tjänstgöringsgrad för att slippa den extra jobbnatten det nya schemat innebär, berättar Klara.   

– Det betyder att de får både lägre lön och sämre pension. Men är man på gränsen redan innan kan det vara en extra natt som gör att man stjälper över.   

Panik när Kuben infördes

Inte heller i skånska Bjuv har personalens synpunkter efterfrågats. Här skulle planeringsverktyget Kuben användas, en av Ensolutions storsäljare, bland annat för att komma till rätta med de skenande underskotten i kommunens äldreomsorg.      

Men Kuben gick inte att använda.     

– Kuben visade inte verkligheten, säger Linda Müller, undersköterska i hemtjänsten, facklig ordförande i Bjuv och även skyddsombud.  

Betalade miljoner – fungerade inte

Tanken är att Kuben ska bestämma hur mycket tid, resurser och personal varje vårdtagare ska få. Men när hemtjänstpersonalen i Bjuv märkte att tiden inte räckte till för vårdtagarna fanns ingen möjlighet för dem att påverka systemet. I stället blev det panik.   

– Vår verksamhetschef gick ut i alla verksamheter och sa att nu måste vi spara. Spara minutrar. ”Så nu ber vi er att bara göra basic vad de har bistånd till. Ingenting utöver”, berättar Linda Müller.     

Bara ett par år efter att den infördes togs Kuben bort förra året.  

Underskotten fortsätter öka 

Sedan 2021 har Ensolution fakturerat Bjuvs kommun nästan 3,5 miljoner kronor för insatser kring deras äldreomsorg. Kuben har varit en stor del av det man betalat för.    

Men underskotten i kommunens äldreomsorg fortsätter att öka.   

En av kommunens första slutsatser efter att Kuben infördes blev att skära ner antalet årsarbetare inom vård och omsorg med 20 stycken. Men facket Kommunal lyckades via förhandlingar mildra sparbetinget till att lediga personer i stället inte ersattes fullt ut.    

På de särskilda boendena fungerade Kuben lite bättre än i hemtjänsten även om det blev problem där med. Systemet klarade inte att ta hänsyn till att flera omvårdnadsinsatser görs i samverkan med vårdtagaren. Verktyget var för fyrkantigt.    

Om en vårdtagare klarar lite själv, till exempel dusch eller tandborstning, dras ”poängen” ner i Kuben, resurserna och  tiden minskar, trots att det tar lika lång tid för personalen ändå.

Kaos – chefer köps ut

Bjuv har på senare tid präglats av ett osannolikt kaos. Chefer har köpts ut på löpande band medan andra sagt upp sig. Därför finns ingen kvar som kan svara på varför Kuben kom in i bilden.    

En av de chefer som lämnat Bjuv bakom sig är Jessica Alfredson, dåvarande chef för vård- och omsorgsförvaltningen. Hon säger så här om varför det gick snett.    

– Ett program är ju inte bättre än de siffror man stoppar in i det. Både metoden och kommunens arbete i stort måste funka, för att det ska blir rätt och korrekt.    

Och det funkade inte då?    

– Det fanns väl vissa saker kvar att önska, säger Jessica Alfredson.    

   ”Vi måste få väck händerna”

I konsultrapporterna och besluten som Kommunalarbetaren har granskat syns ett tydligt glapp mellan rapporternas siffror och personalens vardag. I kalkylerna går det att ta bort pass, dra ner bemanning och ersätta med teknik. Och det är kalkylerna som fortsätter styra besluten. I Alvesta, Bjuv, Mönsterås, Askersund, Höganäs och många andra kommuner.    

När det inte är möjligt för kommunerna att få mer pengar av staten måste de titta på andra lösningar, förklarar Anneli Loberg, som är Susanne Nordahls och Klaras högsta chef i Alvesta.    

– Vi måste få väck de fysiska händerna. 

Det digitala ska bli norm

Hon säger att Ensolutions rapport bekräftat sådant kommunen redan diskuterat:   fler resurspass, att de kan ”få ut en natt till ur nattarbetarna” och att fortsätta digitalisera.

Med rätt åtgärder tror hon att det går att komma ner till det som konsulternas rapport beskriver. Att effektivisera så att ”75 procent av arbetsstyrkan ska hantera 125 procent av dagens vårdtyngd”.   

– Vi måste gå mot den kylda maten till vårdtagarna, vi måste få väck medicindelning, jobba mer med tillsynskameror. För att klara välfärden måste vi få in det digitala som norm, så att händerna inte behöver finnas där, säger Anneli Loberg, omsorgschef i Alvesta.     

Ensolution kommenterar inte de enskilda uppdragen.  

Så slår Ensolutions förslag i tre kommuner: