Mitt i Grönlands-krisen: Ulf Kristersson beredd att ge bort ditt ansikte till Donald Trump

I kväll samlas det danska utrikesutskottet för ett krismöte om landets förhållande till USA, rapporterar nyhetsbyrån Ritzau.

Den amerikanska regeringens allt mer aggressiva påståenden om att Grönland egentligen tillhör USA håller i realtid på att underminera den transatlantiska länken och hela Nato-samarbetet.

– Ingen kommer att slåss mot USA:s militär för Grönlands skull, meddelade Trumps vice stabschef Stephen Miller i CNN i natt.

I januari 2026 pågår en bred omprövning av relationen till USA i europeiska huvudstäder.

Den gamla föreställningen om en självklar intressegemenskap håller på att ersättas av en nykter insikt: USA är en aktör bland andra, med territoriella och strategiska anspråk som inte så sällan är i konflikt med Europas och Skandinaviens intressen.

Är de nyktra?

Men hur nyktra är våra ledare egentligen?

För samtidigt – utan krismöten och utan offentlig debatt – förbereder EU att öppna sina biometriska databaser för amerikanska myndigheter. Våra ansikten, våra fingeravtryck och annan känslig persondata ska skickas till Washington. Annars kan vi glömma visumfrihet när vi ska semestra i New York eller på Disneyworld.

Kravet kommer från USA och förhandlingarna pågår med målet att systemen ska vara i drift redan i år. Exakt vilka databaser och vilka medborgares uppgifter som görs tillgängliga ska avgöras i direkta förhandlingar mellan enskilda medlemsstater och den amerikanska administrationen.

Det innebär att ett land som Sverige snart utsättas för politisk press att dela med sig av alla medborgares ansikten.

Men en sådan datainsamling har vi väl inte?

Snart så.

Sent en fredag i november meddelade regeringen att man vill ge polisen rätt att använda kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid. Det skulle ge polisen möjlighet att analysera stora mängder bildmaterial på kort tid och filtrera på människors ansikten.

– Det som normalt sett skulle ta flera dagar eller veckor ska polisen kunna göra på några sekunder, sade Erik Slottner.

Inte en normal tid

I en ledarartikel författad i en mer normal tid hade man kunnat skriva om det principiellt motbjudande i att alla som rör sig i offentligheten riskerar att skannas, kartläggas och matchas mot databaser.

Man hade kunnat berätta om den 35-årige walesaren Ed Bridges, som insåg att han blivit filmad av polisen i Cardiff och att de använt ansiktsigenkänning på honom, och som begärde att få veta hur länge bilderna skulle lagras, vilka databaser hans ansikte jämförts mot, hur många gånger hans ansikte matchats i polisutredningar och vilka myndigheter som kunde komma åt materialet.

Man hade kunnat berätta att Bridges med hjälp av en civilrättsorganisation stämde polismyndigheten i södra Wales. Och att den brittiska appellationsdomstolen senare slog fast att polisens användning av ansiktsigenkänning i Wales saknade demokratisk förankring, insynsmöjligheter, rättsliga ramar och fungerande teknisk kontroll. Efter domstolens granskning fick allt avbrytas.

Man hade kunnat berätta att när forskare vid University of Essex granskade Londonpolisens motsvarande system visade det sig att fyra av fem matchningar var fel. Det betyder att oskyldiga människor stoppats, visiterats, avlägsnats, registrerats och fotograferats enbart på grund av vad en algoritm tror sig känna igen.

I en mer normal tid hade man kunnat berätta att företag som Clearview AI, i största hemlighet, skrapat miljarder ansiktsbilder från sociala medier och sålt dem vidare till polis och myndigheter.

Men vår tid är inte normal.

Skeppas vidare till Trump

Och det är i denna abnormala tid regeringen vill införa ansiktsigenkänning innan det finns tydliga ramar för var kameror får placeras, vilka databaser polisen får matcha mot, hur länge data får lagras, hur algoritmerna ska kontrolleras eller hur fel ska hanteras.

Och samtidigt som denna lag bereds arbetar personal från den Trump-lojala amerikanska övervakningsjätten Palantir redan inne i polishuset vid Kronobergsparken. Utan någon vidare offentlig debatt om hur privata företag får forma polisens datasystem.

Vilket samhälle växer fram när staten och privata aktörer får rätt att analysera varje ansikte som rör sig genom offentligheten?

Vilket samhälle växer fram när Sverige bygger upp en massiv övervakningsinfrastruktur där den insamlade datan utan knussel ska skeppas vidare till Donald Trump?

Och vad är det för Europa som bara väljer att möta amerikanska krav med nya eftergifter?

Ingen kommer slåss för Grönland, tror Stephen Miller.

Det verkar som att ingen kommer slåss för Europa heller.